Kiskonjoen vesistön Natura 2000 -alueen hoito- ja käyttösuunnitelma

Abstract

Kiskonjoen vesistön Natura -alue (FI0200083) sijaitsee Salon ja Raaseporin kaupunkien alueella. Natura-alue muodostuu Kiskon Kirkkojärven jälkeisestä mereen laskevasta jokiosuudesta, laajenneesta jokiuomasta; Saarenjärvestä ja sen läheisyydessä sijaitsevasta Vähäjärvestä. Saarenjärven alapuolella sijaitsee komea Latokartanonkoski, jonka kautta vedet laskevat matalaan merenlahden pohjukkaan Laukanlahteen. Natura 2000 -verkostossa Kiskonjoen vesistö on sekä linnuston erityissuojelualueena (SPA-alue) että alueella esiintyvien suojeltavien luontotyyppien perusteella (SCI-alue). Saarenjärvi ja Vähäjärvi kuuluvat myös valtakunnalliseen lintuvesiensuojeluohjelmaan. Natura-alueen pinta-ala on 309 ha.

Kiskonjoen vesistö on eteläisen Suomen arvokkaimpia jokivesistöjä, ja se kuuluu erityistä suojelua vaativiin vesistöihin. Luontoarvoiltaan Natura-alue on monimuotoinen sillä siellä tavataan uhanalaisia lajeja mm. vuollejokisimpukkaa sekä täplälampikorentoa. Vesistö on myös kalataloudellisesti arvokas. Laukanlahti ja Saarenjärvi ovat myös linnustollisesti arvokkaita alueita. Lehtomaiset, kulttuurivaikutteiset metsät sekä erikoiset tulvasärkien tervalepikot tekevät Latokartanonkoskesta merkittävän luontokohteen. Alueen luontoarvojen säilymisen haasteena ovat vesistökuormitus, umpeenkasvu ja ruovikoituminen sekä vieraslajit.

Osana Varsinais-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen (ELY-keskus) vastuualueen johtamaa ja Euroopan maatalouden kehittämisen maatalousrahaston tukemaa vesien ja luonnonhoidon alueellinen ja paikallinen toteuttaminen Lounais-Suomen vesistöalueilla -hanketta (VELHO) alueelle laadittiin hoito- ja käyttösuunnitelma, jonka tavoitteena on ohjata alueen hoitoa ja käyttöä luontoarvojen turvaamiseksi. Suunnitelma tehtiin Varsinais-Suomen ELY-keskuksen ohjauksessa. Suunnittelua varten perustettiin suunnitteluryhmä, joka koottiin eri viranomaistahojen ja käyttäjäryhmien edustajista sekä maanomistajista. Suunnitteluryhmän tavoitteena oli tunnistaa alueen suojeluun ja käyttöön liittyvät mahdolliset ongelmat ja ristiriidat, ratkaista ja sovittaa niitä. Tämän hoito- ja käyttösuunnitelman aikajänne on 15 vuotta. Suunnitelman tavoitteena on ohjata alueen hoitoa ja käyttöä niin, että alueen luontoarvot turvataan.

Naturaområdet Kisko ås vattendrag (FI0200083) ligger på Salo stads och Raseborgs stads område. Naturaområdet består av den del av Kisko å som rinner från sjön Kirkkojärvi ut i havet, den utvidgade åbädden; sjöarna Saarenjärvi och Vähäjärvi. Nedanom Saarenjärvi finns den ståtliga forsen Latokartanonkoski, via vilken vattnet mynnar ut i den grunda vikbottnen i Laukanlahti. Kisko ås vattendrag ingår i nätverket Natura 2000 både som ett särskilt skyddsområde för fåglar (SPA-område) och på grund av de naturtyper som ska skyddas som förekommer där (SCI-område). Sjöarna Saarenjärvi och Vähäjärvi hör också till det riksomfattande programmet för skydd av fågelsjöar. Naturaområdets areal är 309 ha.

Kisko ås vattendrag är ett av de mest värdefulla åsystemen i södra Finland, och det hör till de vattensystem som kräver särskilt skydd. Naturaområdet är mångsidigt till sina naturvärden eftersom man där påträffar hotade arter, såsom tjockskalig målarmussla och citronfläckad kärrtrollslända. Vattensystemet är också fiskeriekonomiskt värdefullt. Laukanlahti-viken och sjön Saarenjärvi är också värdefulla områden med tanke på fågelfaunan. De lundartade, kulturpåverkade skogarna och de speciella klibbalsdungarna på översvämmade sandbankar gör forsen Latokartanonkoski till ett betydande naturobjekt. Bevarandet av naturvärdena i området försvåras av belastningen på vattnet, igenväxningen och vassruggarnas utbredning samt de främmande arterna.

Som en del av projektet för regional och lokal vatten- och naturvård i vattenområdena i sydvästra Finland (VELHO), som leds av ansvarsområdet miljö och naturresurser vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) och stöds av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, lades en skötsel- och användningsplan upp med syfte att styra skötseln och användningen av området så att naturvärdena tryggas. Planen gjordes under ledning av NTM-centralen i Egentliga Finland. För planeringen tillsattes en planeringsgrupp bestående av representanter för olika myndighetsinstanser och användargrupper samt av markägare. Planeringsgruppen hade som mål att identifiera eventuella problem och konflikter relaterade till områdets skydd och användning, lösa dessa och medla mellan parterna. Skötsel- och användningsplanens giltighet är 15 år. Syftet med planen är att styra skötseln och användningen av området så att områdets naturvärden tryggas.