Samundervisning som ett inkluderande arbetssätt mellan klasslärare och specialklasslärare : En fallstudie
Otakari, Alexandra (2023)
Otakari, Alexandra
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023052648849
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023052648849
Tiivistelmä
Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen ska utbildningen utvecklas enligt principen om inkludering vilket innebär att elever så långt som möjligt med beaktande av stödbehov deltar i undervisning i allmän klass. I Finland har eleverna sedan år 2011 fått stöd utgående från en trestegsmodell som innefattar allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Ett sätt att främja inkludering i skolan är att elever på alla stödnivåer samundervisas av lärare med specialpedagogisk och allmänpedagogisk kompetens. Då man samundervisar ökar lärartätheten och det blir lättare för lärarna att differentiera undervisningen utgående från elevernas individuella behov utan att behöva exkludera någon elev. I tidigare forskning har det konstaterats att användningen av samundervisning har ökat i de finländska skolorna efter implementeringen av trestegsstödet. Forskningen kring samundervisning i Finland har fokuserat främst på hur ofta lärare samundervisar och hurudana erfarenheter de har av samundervisning, men det finns få studier om hur samundervisning i praktiken organiseras.
Denna studie gjordes i en skola där årskurs 1 samundervisades av en specialklasslärare och två klasslärare. Årskursen bestod av 29 elever varav en dryg tredjedel hade stödbehov. Syftet med denna fallstudie var att få fördjupad kunskap om hur specialklasslärare och klasslärare kan genomföra samundervisning för elever med och utan specialpedagogiska behov.
Följande forskningsfrågor utformades ur syftet:
1. Hur organiseras samundervisningen och vilka samundervisningsmodeller används?
2. Hur framträder specialklasslärarens och klasslärarens roller och ansvar under samundervisningen?
3. Hur upplever lärarna samundervisningen?
Data samlades in genom en semistrukturerad fokusgruppintervju och observationer som gjordes under fem skoldagar i november 2022. Materialet analyserades utgående från en tematisk analys.
Resultaten visade att lärarna använde sig av teamundervisning där olika samundervisningsmodeller såsom parallell samundervisning och assisterande samundervisning ingick. Majoriteten av lektionerna inleddes tillsammans och därefter indelades eleverna i flexibla grupper enligt behov. Lärarna hade ett gemensamt ansvar för eleverna, men lärarnas roller var uppdelade utgående från kunskap och styrkor. Bland annat tillräckliga resurser och gemensam planering var förutsättningar för fungerade samundervisning. Lärarna var nöjda med arbetssättet och upplevde att deras sätt att organisera undervisningen främjade inkludering i skolan. Samundervisningen upplevdes ha fördelar för både lärare och elever.
Denna studie gjordes i en skola där årskurs 1 samundervisades av en specialklasslärare och två klasslärare. Årskursen bestod av 29 elever varav en dryg tredjedel hade stödbehov. Syftet med denna fallstudie var att få fördjupad kunskap om hur specialklasslärare och klasslärare kan genomföra samundervisning för elever med och utan specialpedagogiska behov.
Följande forskningsfrågor utformades ur syftet:
1. Hur organiseras samundervisningen och vilka samundervisningsmodeller används?
2. Hur framträder specialklasslärarens och klasslärarens roller och ansvar under samundervisningen?
3. Hur upplever lärarna samundervisningen?
Data samlades in genom en semistrukturerad fokusgruppintervju och observationer som gjordes under fem skoldagar i november 2022. Materialet analyserades utgående från en tematisk analys.
Resultaten visade att lärarna använde sig av teamundervisning där olika samundervisningsmodeller såsom parallell samundervisning och assisterande samundervisning ingick. Majoriteten av lektionerna inleddes tillsammans och därefter indelades eleverna i flexibla grupper enligt behov. Lärarna hade ett gemensamt ansvar för eleverna, men lärarnas roller var uppdelade utgående från kunskap och styrkor. Bland annat tillräckliga resurser och gemensam planering var förutsättningar för fungerade samundervisning. Lärarna var nöjda med arbetssättet och upplevde att deras sätt att organisera undervisningen främjade inkludering i skolan. Samundervisningen upplevdes ha fördelar för både lärare och elever.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]