Matematikångest och välmående bland elever i årskurs 7–9
Krokfors, Jonas; Sandberg, Alex (2023)
Krokfors, Jonas
Sandberg, Alex
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023033034002
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023033034002
Tiivistelmä
Elever kan mötas av motgångar och dåligt mående inom skolvärlden och ångest är en av de faktorer som bidrar till detta. Olika former av ångest har ökat under de senaste åren och en av dessa är matematikångest. Matematikångest i skolan kan enligt forskning skapa ett trauma för framtiden som leder till att personer undviker matematik under val av framtida arbete och studier.
I studien presenteras generell ångest och depressiva symtom som negativa faktorer till elevers generella välmående. Dessa negativa faktorer är endast delar av det generella välmåendet och bidrar negativt till det generella välmåendet. De negativa faktorerna är alltså inte raka motsatser till det generella välmåendet.
Denna avhandling fokuserar på matematikångestens utveckling och dess korrelation med elevers generella välmående i årskurs 7 till 9. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor:
1. Hur utvecklas matematikångest bland elever i årskurs 7–9?
2. Hur inverkar matematikångest på elevers generella välmående?
Studien är av kvantitativ metod och baserar sig på data från projekt FRAM (Student well-being and learning in future society) utfört av Åbo Akademi. För projektet användes upprepade mätningar ANOVA och linjär regression som analysmetoder för data. Resultatet för studien visade att matematikångesten ökar för både flickor och pojkar. Flickor hade en lite större ökning av matematikångest än pojkar. Studien visade också att matematikångest har en signifikant effekt på generell ångest och depressiva symtom och bidrar därmed negativt till elevers generella välmående. Vi tycker att det är viktigt att fortsätta forskningen av matematikångest, eftersom ingen skall behöva vara rädd för att gå på en matematiklektion eller göra ett matematikprov.
I studien presenteras generell ångest och depressiva symtom som negativa faktorer till elevers generella välmående. Dessa negativa faktorer är endast delar av det generella välmåendet och bidrar negativt till det generella välmåendet. De negativa faktorerna är alltså inte raka motsatser till det generella välmåendet.
Denna avhandling fokuserar på matematikångestens utveckling och dess korrelation med elevers generella välmående i årskurs 7 till 9. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor:
1. Hur utvecklas matematikångest bland elever i årskurs 7–9?
2. Hur inverkar matematikångest på elevers generella välmående?
Studien är av kvantitativ metod och baserar sig på data från projekt FRAM (Student well-being and learning in future society) utfört av Åbo Akademi. För projektet användes upprepade mätningar ANOVA och linjär regression som analysmetoder för data. Resultatet för studien visade att matematikångesten ökar för både flickor och pojkar. Flickor hade en lite större ökning av matematikångest än pojkar. Studien visade också att matematikångest har en signifikant effekt på generell ångest och depressiva symtom och bidrar därmed negativt till elevers generella välmående. Vi tycker att det är viktigt att fortsätta forskningen av matematikångest, eftersom ingen skall behöva vara rädd för att gå på en matematiklektion eller göra ett matematikprov.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [542]