Selaus nimekkeen mukaan kokoelmassa
Viitteet 7-26 / 79
-
Finlandssvenskarna och deras institutioner
(Svenska litteratursällskapet i Finland, 18.01.2006)Slutrapport för projektet "Finlandssvenskarna och deras institutioner" -
Finlandssvenskhet framställd genom musik. Slutrapport
(28.03.2011)Slutrapport för projektet "Finlandssvenskhet framställd genom musik" -
Finska kyrkor i svenska församlingar – den finskspråkiga minoriteten i Nyland och Egentliga Finland ca 1721–1850
(Historiska Samfundet i Åbo, 2012)När och varför finska kyrkor byggdes och när och varför de revs, och hur kyrkorna kan kopplas till språkförhållandena i socknarna är den röda tråden i artikeln. Byggdes finska kyrkor enbart i församlingar med en stor ... -
Fokus på uttalsinlärningen med svenska som mål- och källspråk_Slutrapport
(Svenska litteratursällskapet i Finland, 04 / 2020)Syftet med projektet var att öka den fonetiska kunskapen om andraspråksuttalet i projektspråken svenska, finska, engelska och ryska samt att öka den didaktiska kunskapen om uttalsinlärning och uttalsundervisning i andraspråk ... -
Från Gustavus Magnus till Ära, Dygd och Godt samvete. Förändringar inom det svenska fasta försvarets namnskick vid mitten av 1700-talet
(Institutet för de inhemska språken, 2013)Artikeln är en historisk studie av namngivningsprinciperna för det svenska fasta försvarets fästningar under mitten av 1700-talet, med exemplen Sveaborg i Helsingfors och Svartholm i Lovisa. -
För kejsaren och fosterlandet. Finska gardet och nationellt tänkande i storfurstendömets press 1850–1880
(Humanistiska fakulteten, Helsingfors universitet, 05 / 2020)I denna pro gradu-avhandling granskas hur sex finska dagstidningar använde sig av nationalistisk retorik i rapporteringen om Finska gardet under åren 1850 till 1880. De studerade tidningarna är Finlands Allmänna Tidning, ... -
Förvaltningshistorisk ordbok. Slutrapport
(2014)Slutrapport för projektet "Förvaltningshistorisk ordbok". -
Hedersbetygelser inför samtid och eftervärld. Namngivningen av fästningsverken i Finland under Augustin Ehrensvärds tid
(2012)Sveaborg och de övriga satsningarna på försvaret av den östra riksdelen under 1700-talets andra hälft intar en särställning inom det svenska fasta försvarets historia, både i fråga om konkret och i fråga om finansiell ... -
Helsingin kirkkomellakat 1917 kolmen eri julkisuuskuvan kautta tarkasteltuna
(Helsingin yliopisto, 04 / 2017)Käsittelen tutkimuksessani Helsingin kirkkomellakoita 1917. Selvitän mitä mellakoissa tapahtui, keitä niihin osallistui ja miksi. Tarkastelen tapahtumista syntyneitä reaktioita kolmen eri julkisuuskuvan kautta. Tutkimusmenetelmän ... -
I det nya mångspråkiga Sverige
(09.04.2010)Den nya språkpolitiken i ljuset av aktuell flerspråkighetsforskning. Vilka teoretiska begrepp och perspektiv är relevanta för språkpolitikens förestående implementering i förhållande till centrala utbildnings- och ... -
Indelning av finlandssvenska dialekter med särskild hänsyn till Åboland
(Föreningen för nordisk filologi, 2012)Det svenska dialektområdet i Finland delas vanligen in i landskapen Österbotten, Åland, Åboland och Nyland. Samtidigt har forskare varit ense om att en av de skarpaste dialektgränserna i Svenskfinland skär rakt igenom ... -
ja satama (0.3) va e de – reparationer i ett samtal i Kotka
(Svensk-Österbottniska samfundet, 2008)I artikeln diskuteras reparationer i ett gruppsamtal i Kotka utifrån en analys av vilka funktioner reparationerna fyller. -
Jatkumo - Hangon historiallisen keskustan ja Kylpyläpuiston ranta-alueiden ympäristöhistoriallinen selvitys ja kehittämissuunnitelma
(Aalto-yliopiston taiteiden ja suunnittelun korkeakoulu, 2019)Tämän diplomityön aiheena on monipuolisesti arvokkaan ranta-alueen suunnitteleminen. Suunnittelualueena on Uudenmaan länsiosassa sijaitsevan Hangon kaupungin historiallisen keskustan ja Kylpyläpuiston julkiset ranta-alueet, ... -
Kielioppitiedosta kielioppitaitoon?
(Åbo universitet, 2009)I denna artikel presenteras de resultat som jag hittills har fått i min forskning som handlar om kunskaperna om svenskans ordföljd hos finska universitetsstuderande. I min doktorsavhandling undersöker jag hur den grammatiska ... -
Kieliraja Länsipohjassa Ruotsin ajan lopussa
(Tornionlaakson Neuvosto – Tornedalsrådet/Tornionlaakson maakuntamuseo – Tornedalens landskapsmuseum, 2010)Behandlar språkgränsen i Västerbotten i slutet av svenska tiden, språkgränsens uppkomst, kolonisationen, bebyggelseutveckling och förhållandet mellan svenskt och finskt i Tornedalen. -
Kommunicerande konsumtion: kringvandrande försäljare och kulturmöten 1800-1940
(2019)Slutrapport för projektet Kommunicerande konsumtion: kringvandrande försäljare och kulturmöten 1800-1940. Forskningsprojektet studerar småskalig handel under en period av modernisering och undersöker hur heterogena grupper ... -
Kopulaverbet vara som citatmarkör i svenskt ungdomsspråk
(11.05.2010)I samtal signalerar talare i regel då de citerar någon annan. Genom att förställa rösten och/eller genom att tillägga uttryck som han sa eller hon ba markerar talaren att en viss del av yttrandet är avsett som ett citat. ... -
Kretsen kring Edvard Westermarck och det tidiga 1900-talets idélandskap_Slutrapport
(Svenska litteratursällskapet i Finland, 09 / 2017)Sociologen, antropologen och filosofen Edvard Westermarck (1862–1939) hör till de internationellt mest välkända forskarna i den finländska vetenskapshistorien. I egenskap av akademisk lärare blev han även mentor för flera ... -
Lapsikuva Teuvo Pakkalan novellikokoelmissa Lapsia ja Pikku ihmisiä
(Humanistinen tiedekunta, Suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos, 09 / 2018)Tutkimus käsittelee lapsikuvaa ja lapsuuden kuvausta Teuvo Pakkalan novellikokoelmissa Lapsia (1895) ja Pikku ihmisiä (1913). Pakkalan novellit ovat psykologisen lapsikuvauksen klassikkoja. Tarkastelen kuutta novellia ... -
”Maailmaa palvelemaan”: Lapsipiikojen muistot työnteosta ja palveluspaikoista 1800- ja 1900-lukujen vaihteen Suomessa
(Historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen laitos, Turun yliopisto, 01 / 2021)Tutkielma käsittelee 1800- ja 1900-lukujen vaihteessa lapsuuttaan eläneiden entisten lapsipiikojen muistoja työstään. Tutkimuskysymys jakautuu kahteen pääteemaan: miten muisteltiin työntekoa sekä toisaalta palvelupaikassa ...
