Hedersbetygelser inför samtid och eftervärld. Namngivningen av fästningsverken i Finland under Augustin Ehrensvärds tid

Abstract

Sveaborg och de övriga satsningarna på försvaret av den östra riksdelen under 1700-talets andra hälft intar en särställning inom det svenska fasta försvarets historia, både i fråga om konkret och i fråga om finansiell storlek. Befästningsarbetet leddes med undantag av ett par avbrott av Augustin Ehrensvärd. När arbetet tog fart på skären utanför Helsingfors och i den lilla gränsorten Degerby, sedermera Lovisa, fick de enskilda fästningsverken relativt snabbt egna namn. De här namnen, ca 70 till antalet, hänvisade nästan uteslutande till samtida personer, både kungligheter, riksråd och en byråkratisk och militär elit som kunde kopplas till Sveaborg och Lovisa. De reflekterade både Ehrensvärds sociala nätverk och en politisk elit på riksnivå och skiljde sig därmed från namnbeståndet på äldre svenska fästningar, där hänvisningar till personer utanför kungafamiljen var ytterst ovanliga. I artikeln granskas den här unika namngivningen och placeras i sin politiska och kulturella kontext.