Positiva attityder till naturvård – hur utvecklas de? : En systematisk litteraturstudie om barns och ungas attityder till naturvård och undervisningens inverkan på deras attitydutveckling
Björk, Jeanette (2022)
Björk, Jeanette
2022
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022052538768
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022052538768
Tiivistelmä
Våra attityder till naturvård har en stor betydelse för möjligheterna att skydda den biologiska mångfalden, som i dagsläget minskar i snabb takt. Vi finländare värdesätter naturvården högt, och förlusten av biologisk mångfald oroar oss. Dock upplever många den inte som ett så stort hot som den faktiskt är. Oroväckande är också den ökade distanseringen från naturen, en världsvid trend som förändrar både barns och vuxnas känslor för och attityder till naturen. Miljö- och hållbarhetspedagogiken är ett viktigt redskap för att vända trender som denna och hejda förlusten av biologisk mångfald. I läroplanen betonas den grundläggande utbildningens ansvar för att eleverna utvecklar en god relation till naturen och en vilja att värna om dess mångfald. Genom att främja utvecklingen av positiva attityder till naturvård hos barn och unga kan vi stödja såväl deras beredskap att agera för naturens bästa som naturvården. Men då krävs kännedom om hur positiva attityder till naturvård utvecklas.
Syftet med denna avhandling är därför att undersöka vad som påverkar barns och ungas attityder till naturvård och hurdan undervisning som kan inverka positivt på deras attitydutveckling. Utifrån syftet har följande två forskningsfrågor formulerats:
1. Vilka faktorer påverkar barns och ungas attityder till naturvård?
2. Vilka egenskaper kännetecknar undervisning med positiv inverkan på barns och ungas attityder till naturvård?
För att få svar på frågorna användes den systematiska litteraturstudien som forskningsmetod. Sjutton studier inkluderades i undersökningen och analyserades med innehållsanalys. Med analysen identifierades tjugoen faktorer som påverkar barns och ungas attityder till naturvård. Dessa faktorer har grupperats i tre övergripande kategorier: personbundna faktorer, känslorna för skyddsobjektet och de faktorer som påverkar dem samt kunskap och kunskapsgivande faktorer. Vidare identifierades tolv egenskaper som kännetecknar undervisning med positiv inverkan på barns och ungas attityder till naturvård. De har likaså grupperats i tre övergripande kategorier: egenskaper som utvecklar bekantskap och empati med naturen, egenskaper som utvecklar ekologisk medvetenhet och medvetenhet om naturvårdsåtgärder samt egenskaper som utvecklar aktivt lärande.
Resultaten av denna undersökning visar att barns och ungas attityder till naturvård påverkas av många olika faktorer. Flera av dem är personbundna, bundna till uppväxtmiljön och till skyddsobjektet. Men också undervisning kan ha en positiv inverkan på barns och ungas attityder till naturvård. Framför allt undervisning som ger barn och unga mångsidig kunskap om naturvård och möjligheter till naturupplevelser kan främja deras attityder till naturvård. Den här systematiska litteraturstudien visar emellertid också att mängden studier inom detta forskningsområde är liten, och att det finns ett behov av fortsatt forskning om hur positiva attityder till naturvård utvecklas hos barn och unga.
Syftet med denna avhandling är därför att undersöka vad som påverkar barns och ungas attityder till naturvård och hurdan undervisning som kan inverka positivt på deras attitydutveckling. Utifrån syftet har följande två forskningsfrågor formulerats:
1. Vilka faktorer påverkar barns och ungas attityder till naturvård?
2. Vilka egenskaper kännetecknar undervisning med positiv inverkan på barns och ungas attityder till naturvård?
För att få svar på frågorna användes den systematiska litteraturstudien som forskningsmetod. Sjutton studier inkluderades i undersökningen och analyserades med innehållsanalys. Med analysen identifierades tjugoen faktorer som påverkar barns och ungas attityder till naturvård. Dessa faktorer har grupperats i tre övergripande kategorier: personbundna faktorer, känslorna för skyddsobjektet och de faktorer som påverkar dem samt kunskap och kunskapsgivande faktorer. Vidare identifierades tolv egenskaper som kännetecknar undervisning med positiv inverkan på barns och ungas attityder till naturvård. De har likaså grupperats i tre övergripande kategorier: egenskaper som utvecklar bekantskap och empati med naturen, egenskaper som utvecklar ekologisk medvetenhet och medvetenhet om naturvårdsåtgärder samt egenskaper som utvecklar aktivt lärande.
Resultaten av denna undersökning visar att barns och ungas attityder till naturvård påverkas av många olika faktorer. Flera av dem är personbundna, bundna till uppväxtmiljön och till skyddsobjektet. Men också undervisning kan ha en positiv inverkan på barns och ungas attityder till naturvård. Framför allt undervisning som ger barn och unga mångsidig kunskap om naturvård och möjligheter till naturupplevelser kan främja deras attityder till naturvård. Den här systematiska litteraturstudien visar emellertid också att mängden studier inom detta forskningsområde är liten, och att det finns ett behov av fortsatt forskning om hur positiva attityder till naturvård utvecklas hos barn och unga.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [537]