Idrottande elevers upplevda skol- och idrottsengagemang under årskurserna 7–9
Määttä, Emmy (2021)
Määttä, Emmy
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202104059374
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202104059374
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen är att undersöka idrottande elevers skol- och idrottsengagemang under årskurserna 7– 9. Dessutom strävar jag i undersökning efter att kartlägga eventuella faktorer som kan förklara elevernas val av andra stadiets utbildning. Avhandlingen är skriven med utgångspunkt i Jan-Erik Romars och Joni Kuokkanens forskningsprojekt Idrottshögstadieförsöket som är en del av Olympiska kommitténs idrottsakademiprojekt. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats:
1. Vilka skillnader finns det bland eleverna i fråga om skolengagemang under årskurserna 7–9?
2. Vilka skillnader finns det bland eleverna i fråga om idrottsengagemang under årskurserna 7–9?
3. Vilka faktorer inom det affektiva eller kognitiva engagemanget kan eventuellt förklara elevernas val
av andra stadiets utbildning?
Avhandlingens forskningsansats är kvantitativ och datamaterialet har insamlats via webbenkäter vid tre tillfällen; i årskurs 7, årskurs 8 och årskurs 9. Alla respondenter gick i en idrottsklass vid tiden för undersökningens genomförande. Forskningsfråga ett och två undersöktes med hjälp av tvåvägs ANOVA-test och forskningsfråga tre med hjälp av en logistisk regressionsmodell.
Undersökningens resultat visar att idrottande elever anser sig ha ett stort idrottsengagemang och relativt stort skolengagemang. Överlag visar resultatet att flickorna är mer skolmässigt engagerade medan pojkarna är mer idrottsmässigt engagerade. Resultatet visar också att eleverna som har sökt till en idrottslinje efter grundskolan har ett större idrottsengagemang än de elever som inte har sökt till en idrottslinje efter grundskolan. Dessutom är idrottsengagemanget större än skolengagemanget hos de elever som har sökt till en idrottslinje på andra stadiet. Tvärtom är skolengagemanget större än idrottsengagemanget hos de elever som inte har sökt till en idrottslinje på andra stadiet. Faktorer som potentiellt kan förklara elevernas val av andra stadiets utbildning är föräldrarnas engagemang och de skolmässiga- och idrottsmässiga målen. Således om föräldrarna stödjer elevens idrottande är det mer sannolikt att eleven söker till en idrottslinje på andra stadiet. Om föräldrarna stödjer elevens skolgång är sannolikheten däremot mindre att eleven söker till en idrottslinje. Undersökningen pekar även på att sannolikheten att söka till en idrottslinje ökar om eleven har stora idrottsmässiga mål. På motsvarande sätt om eleven har stora skolmässiga mål är det mindre sannolikt att hen söker till en idrottslinje efter grundskolan.
1. Vilka skillnader finns det bland eleverna i fråga om skolengagemang under årskurserna 7–9?
2. Vilka skillnader finns det bland eleverna i fråga om idrottsengagemang under årskurserna 7–9?
3. Vilka faktorer inom det affektiva eller kognitiva engagemanget kan eventuellt förklara elevernas val
av andra stadiets utbildning?
Avhandlingens forskningsansats är kvantitativ och datamaterialet har insamlats via webbenkäter vid tre tillfällen; i årskurs 7, årskurs 8 och årskurs 9. Alla respondenter gick i en idrottsklass vid tiden för undersökningens genomförande. Forskningsfråga ett och två undersöktes med hjälp av tvåvägs ANOVA-test och forskningsfråga tre med hjälp av en logistisk regressionsmodell.
Undersökningens resultat visar att idrottande elever anser sig ha ett stort idrottsengagemang och relativt stort skolengagemang. Överlag visar resultatet att flickorna är mer skolmässigt engagerade medan pojkarna är mer idrottsmässigt engagerade. Resultatet visar också att eleverna som har sökt till en idrottslinje efter grundskolan har ett större idrottsengagemang än de elever som inte har sökt till en idrottslinje efter grundskolan. Dessutom är idrottsengagemanget större än skolengagemanget hos de elever som har sökt till en idrottslinje på andra stadiet. Tvärtom är skolengagemanget större än idrottsengagemanget hos de elever som inte har sökt till en idrottslinje på andra stadiet. Faktorer som potentiellt kan förklara elevernas val av andra stadiets utbildning är föräldrarnas engagemang och de skolmässiga- och idrottsmässiga målen. Således om föräldrarna stödjer elevens idrottande är det mer sannolikt att eleven söker till en idrottslinje på andra stadiet. Om föräldrarna stödjer elevens skolgång är sannolikheten däremot mindre att eleven söker till en idrottslinje. Undersökningen pekar även på att sannolikheten att söka till en idrottslinje ökar om eleven har stora idrottsmässiga mål. På motsvarande sätt om eleven har stora skolmässiga mål är det mindre sannolikt att hen söker till en idrottslinje efter grundskolan.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [537]