Rektorers uppfattningar av att leda yrkesutbildningsreformen

Abstract

Juha Sipiläs regering gav år 2017 regeringspropositionen gällande reformen av yrkesutbildningen till riksdagen i Finland. År 2018 trädde Lag om yrkesutbildning 531/2017 i kraft. Yrkesutbildningsanordnarna i Finland fick en helt ny lagstiftning som styr verksamheten. Lagstiftningen, förordningen och anvisningarna var omfattande och innebar stora förändringar. Yrkesutbildningsreformen har även fått utstå omfattande kritik. Yrkesutbildningsrektorn leder verksamheten vid läroanstalterna inom andra stadiets yrkesutbildning. Därigenom har rektorn inom yrkesutbildningen en central position i ledandet av den policystyrda förändring yrkesutbildningsreformen innebar för yrkesutbildningsanordnarna.

Syftet med avhandlingen är att belysa rektorers ledande av yrkesutbildning i samband med en reform.

Avhandlingens forskningsfrågor är: 1) Hur uppfattar rektorer yrkesutbildningsreformen 2018? 2) Hur uppfattar rektorer sina roller och uppgifter i ledningen av reformarbetet?

Avhandlingens forskningsansats är fenomenografisk och data har insamlats genom halvstrukturerade temaintervjuer med fem yrkesutbildningsrektorer. Datat har analyserats, kategoriserats och redovisas som kvalitativa resultat. Resultaten diskuteras i relation till avhandlingens teoretiska referensram innehållande tidigare vetenskaplig forskning.

Resultaten visar att rektorerna uppfattar att yrkesutbildningsreformen är en individualisering av utbildningen. Rektorerna uttrycker uppfattningar om att reformen är en dynamisk integrering av arbetsliv och yrkesutbildning. Rektorerna uppfattar att yrkesutbildningsreformen är en effektivitetsbaserad ekonomisering av styrningen. De uppfattar också att yrkesutbildningsreformen är en harmonisering av yrkesutbildningens strukturer. Rektorerna uppfattar även att yrkesutbildningsreformen är en kapplöpning och en förklädd detaljstyrning.

Vidare visar resultaten att yrkesutbildningsrektorerna uppfattar att sina roller i ledningen av reformarbetet är dirigent av helheten, tolk av myndighetsdirektiv, pedagogisk ledare, möjliggörare och nätverkare. De uppgifter rektorerna uppfattar sig ha i ledningen av reformarbetet är att: ha en helhetsbild av verksamheten, leda strategiskt, förvärva kunnande, mediera kunnande, coacha/handleda personalen, leda kompetensutvecklingen, skapa verksamhetsförutsättningar, koordinera verksamhet samt skapa och arbeta i nätverk.

Sammanfattningsvis är rektorernas uppfattningar av yrkesutbildningsreformen generellt i linje med dess avsikt, att rektorerna uppfattar att reformen är en kapplöpning och en detaljstyrning avviker dock från reformens avsikt. Yrkesutbildningsrektorernas roller och uppgifter i ledningen av reformen motsvarar huvudsakligen resultaten i tidigare forskning, anmärkningsvärt är att rektorerna uppfattar att de själva behöver förvärva kunnande för att leda reformarbetet och att de betonar att skapa nätverk och att arbeta i nätverk är en central uppgift i reformledningen.