Elevers skolprestationer och utbildningsmålsättningar i matematik - sambandet med deras självuppfattning och upplevda värderingar
Komsi, Ida (2020)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202102084014
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202102084014
Tiivistelmä
Den kraft som driver människan framåt och styr val och målsättningar är motivation. Forskare menar att motivation påverkar elevers framgång i skolan, både gällande skolprestationer, välbefinnande och engagemang. Inom PISA och TIMSS har en försämring i finländska elevers matematiska färdigheter tydligt kunnat urskiljas. Denna avhandling undersöker därför hur finlandssvenska elevers motivation kan påverka deras skolprestationer samt utbildningsmålsättningar i matematik. Avhandlingen genomsyras av motivationsteorin “förväntan-värde-teorin” som delar in motivation i förväntningar och värderingar. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur elevers förväntningar och värderingar påverkar deras skolprestationer och utbildningsmålsättningar i matematik. Ytterligare undersöks möjliga skillnader i motivation mellan flickor och pojkar. Utgående från detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats:
1. Hur skiljer sig flickors och pojkars förväntningar och värderingar i matematik?
2. Hur påverkar elevers förväntningar och värderingar deras skolprestationer i matematik?
3. Hur påverkar elevers förväntningar, värderingar och skolprestationer i matematik deras utbildningsmålsättningar inom matematiken?
Avhandlingen har gjorts inom projektet FRAM (Ungdomars Välbefinnande och Kunskap I Framtidens Samhälle). Fem stycken skolor (åk 7–9) i Svenskfinland har deltagit i studien och antalet respondenter är 554. Motivation har i studien mätts utgående från Gaspard et al. (2015) “Value Beliefs about Math Scale” samt Marsh (1992) SDQ I (Self Description Questionnaire).
Resultatet visar att det finns könsskillnader mellan elevernas upplevda förväntningar och värderingar. Pojkar upplevde en signifikant högre självuppfattning, upplevde ämnet matematik mer positivt (högre inre värdering) samt upplevde att det är mer viktigt att lära sig matematik (högre värdering av färdighet för individen själv) än vad flickor gjorde. Flickor upplevde å andra sidan högre kostnad än vad pojkar gjorde. Elevernas självuppfattning samt deras värdering av nytta för skolan visade sig ha en signifikant effekt på deras skolprestationer. Variablerna värdering av färdighet för individen själv, värdering av nytta för ett framtida yrke och kostnad för emotionellt välbefinnande var alla variabler som hade en positiv effekt på elevernas utbildningsmålsättningar.
Resultatet belyser bland annat vikten av att lärare stödjer elevernas positiva självuppfattning i matematik, eftersom denna kan påverka elevernas skolprestationer positivt vilket i sin tur har en positiv effekt på elevernas utbildningsmålsättningar. Flickors låga motivation för matematik diskuteras i avhandlingen och förslag på åtgärder lyfts fram.
1. Hur skiljer sig flickors och pojkars förväntningar och värderingar i matematik?
2. Hur påverkar elevers förväntningar och värderingar deras skolprestationer i matematik?
3. Hur påverkar elevers förväntningar, värderingar och skolprestationer i matematik deras utbildningsmålsättningar inom matematiken?
Avhandlingen har gjorts inom projektet FRAM (Ungdomars Välbefinnande och Kunskap I Framtidens Samhälle). Fem stycken skolor (åk 7–9) i Svenskfinland har deltagit i studien och antalet respondenter är 554. Motivation har i studien mätts utgående från Gaspard et al. (2015) “Value Beliefs about Math Scale” samt Marsh (1992) SDQ I (Self Description Questionnaire).
Resultatet visar att det finns könsskillnader mellan elevernas upplevda förväntningar och värderingar. Pojkar upplevde en signifikant högre självuppfattning, upplevde ämnet matematik mer positivt (högre inre värdering) samt upplevde att det är mer viktigt att lära sig matematik (högre värdering av färdighet för individen själv) än vad flickor gjorde. Flickor upplevde å andra sidan högre kostnad än vad pojkar gjorde. Elevernas självuppfattning samt deras värdering av nytta för skolan visade sig ha en signifikant effekt på deras skolprestationer. Variablerna värdering av färdighet för individen själv, värdering av nytta för ett framtida yrke och kostnad för emotionellt välbefinnande var alla variabler som hade en positiv effekt på elevernas utbildningsmålsättningar.
Resultatet belyser bland annat vikten av att lärare stödjer elevernas positiva självuppfattning i matematik, eftersom denna kan påverka elevernas skolprestationer positivt vilket i sin tur har en positiv effekt på elevernas utbildningsmålsättningar. Flickors låga motivation för matematik diskuteras i avhandlingen och förslag på åtgärder lyfts fram.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [536]