CISG artikel 7 - tolkning och utfyllnad av konventionen
Gustafsson, Sofie (2022)
Gustafsson, Sofie
2022
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022031523609
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022031523609
Tiivistelmä
Den internationella köplagen, CISG, har fått status som ett välfungerande harmoniseringsinstrument i internationell handel. För att hålla tolkningen av konventionen internationell och enhetlig har CISG en artikel som handlar om dess tolkning, artikel 7. Trots det har tolkningsproblem uppkommit i och med att konventionen innehåller en del oklara regler och luckor. Dessa problem har lösts på en mängd olika sätt, vilket går emot de huvudsakliga målen med tolkningen som konventionen satt upp. Syftet med avhandlingen är att ta reda på hur man på bästa sätt kan hålla tolkningen internationell och enhetlig då man stöter på tolkningsproblem eller fyller ut luckor.
CISG artikel 7 anger de huvudsakliga målen med tolkningen, och ger dessutom regler för hur man ska fylla ut eventuella luckor i konventionen. I första hand ska luckor fyllas ut med hjälp av de allmänna principer som konventionen är baserad på, och i brist på sådana principer med hjälp av tillämplig nationell lag. Ett av problemen som uppstått här är problemet med homeward trend, som innebär att både doktrin och rättspraxis favoriserar den egna nationella lagen framför alternativa internationella rättsregler. På det här sättet uppfylls inte heller målen om internationalitet och enhetlighet. Även om domstolen använt sig av internationella principer för att lösa ett tolkningsproblem eller för att fylla ut en lucka kan det också här finnas flera olika sätt att lösa samma problem, vilket inte ger den enhetlighet som önskas av konventionstolkningen.
För att ytterligare stöda analysen om de olika tolkningsproblemen går jag i avhandlingen igenom sådana områden som har haft mycket problem med olik tolkning. Här är det främst fyra problemområden som fått ta plats: dröjsmålsränta under artikel 79, skadestånd under artikel 74, hardship under artikel 78 samt problemet om kvittning utgående från konventionen. De här problemområdena belyser problemet, eftersom samma tolkningsfråga eller problem har lösts på olika sätt. Efter varje kapitel följer en diskussionsdel där jag diskuterar vilken typ av lösning som är bäst lämplig, med tanke på de mål som sätts upp för tolkningen i artikel 7.
Resultatet av analysen är att för att tolkningen ska hållas så enhetlig och internationell som möjligt är det viktigt att domstolarna tar tidigare internationell rättspraxis och doktrin i beaktande i sina avgöranden. Domstolar behöver bli medvetna om risken för homeward trend, för att på det här sättet kunna undvika den. En allmänt bättre kunskap om CISG och dess tillämpning kommer också att göra tolkningen mer enhetlig och internationell.
CISG artikel 7 anger de huvudsakliga målen med tolkningen, och ger dessutom regler för hur man ska fylla ut eventuella luckor i konventionen. I första hand ska luckor fyllas ut med hjälp av de allmänna principer som konventionen är baserad på, och i brist på sådana principer med hjälp av tillämplig nationell lag. Ett av problemen som uppstått här är problemet med homeward trend, som innebär att både doktrin och rättspraxis favoriserar den egna nationella lagen framför alternativa internationella rättsregler. På det här sättet uppfylls inte heller målen om internationalitet och enhetlighet. Även om domstolen använt sig av internationella principer för att lösa ett tolkningsproblem eller för att fylla ut en lucka kan det också här finnas flera olika sätt att lösa samma problem, vilket inte ger den enhetlighet som önskas av konventionstolkningen.
För att ytterligare stöda analysen om de olika tolkningsproblemen går jag i avhandlingen igenom sådana områden som har haft mycket problem med olik tolkning. Här är det främst fyra problemområden som fått ta plats: dröjsmålsränta under artikel 79, skadestånd under artikel 74, hardship under artikel 78 samt problemet om kvittning utgående från konventionen. De här problemområdena belyser problemet, eftersom samma tolkningsfråga eller problem har lösts på olika sätt. Efter varje kapitel följer en diskussionsdel där jag diskuterar vilken typ av lösning som är bäst lämplig, med tanke på de mål som sätts upp för tolkningen i artikel 7.
Resultatet av analysen är att för att tolkningen ska hållas så enhetlig och internationell som möjligt är det viktigt att domstolarna tar tidigare internationell rättspraxis och doktrin i beaktande i sina avgöranden. Domstolar behöver bli medvetna om risken för homeward trend, för att på det här sättet kunna undvika den. En allmänt bättre kunskap om CISG och dess tillämpning kommer också att göra tolkningen mer enhetlig och internationell.
Kokoelmat
- 513 Oikeustiede [108]