Staying Afloat : Studies on the subjective wellbeing and coping strategies of families with children in Finland

Abstract

Finland has become known for its generous and comprehensive family policy. However, during the 2010s, the economic recession created worry and insecurity amongst a number of families with children; in times of recessions, unemployment rises, which tends to threaten the economic security and wellbeing of the population, including that of families with children. Furthermore, during the 2000s, recurrent cuts in income transfers and services aggravated the economic security of many families. In this thesis, I summarise and discuss four articles on the subjective wellbeing of families with children in Finland during a period when the country was suffering from the economic recession caused by the international financial crisis of 2008–2009. The thesis discusses the social risks that families faced, how they coped with these risks, and what factors were connected to the subjective wellbeing of the families with regard to both parents and children.

Two of the studies are based on qualitative interviews of Finnish families with children living in Ostrobothnia, Finland in 2016–2017. These articles investigated the risks that families encountered and the coping strategies they created. The third article is based on a 2012 survey conducted by the Finnish Institute of Health and Welfare and analyses of how economic worries affect parental coping. The data of the fourth study was collected by the Children’s Worlds Project (CWP) during 2013–2014. It originates from a cross-sectional survey on the wellbeing of school-aged children. The study focuses on the association between financial stress and children’s affective and cognitive subjective wellbeing. Alongside economic factors, all of these studies also discuss other factors that may be significant with regard to the subjective wellbeing of families.

The results show that the subjective wellbeing of families was largely connected to their economic situation, but that other important factors were also involved. For instance, the social risks and difficulties families experienced were connected with the availability of welfare services, complicated bureaucracy, health conditions, unpredictable economic changes, and everyday life. The other central finding was that families, regardless of their difficulties, often still found ways to survive by creating different coping strategies. Coping with everyday life takes on many forms; for example, it may take the form of creativity, the will to fight, or an act of perseverance. In addition, while the economic situation was important to the subjective wellbeing of families, other contributing conditions included health, reconciliation of work and family, and social network, and for children they included friends and school satisfaction as well; the support of the third sector also played an important role.

---------- Trots att Finland är känt för sin generösa och universella familjepolitik, har det under 2010-talets ekonomiska lågkonjunktur framkommit oro och otrygghet hos många barnfamiljer. Under en ekonomisk kris stiger till exempel arbetslösheten, vilket utmanar den ekonomiska tryggheten för befolkningen, inklusive barnfamiljerna. Den ekonomiska krisen under 2010-talet ledde även till en rad nedskärningar i inkomstöverföringar och service. I denna doktorsavhandling sammanfattar och diskuterar jag fyra artiklar om barnfamiljers subjektiva välbefinnande under 2010-talet, en tidsperiod då Finland led av en ekonomisk nedgång som härrörde från den internationella finanskrisen 2008–2009. Avhandlingen diskuterar de sociala risker som familjerna mötte, hur de hanterade dessa risker och vilka faktorer som sammanhängde med familjernas subjektiva välbefinnande, både föräldrars och barns.

Två av studierna är baserade på kvalitativa intervjuer bland österbottniska barnfamiljer under 2016–2017. Dessa artiklar studerar de sociala riskerna som familjerna konfronterade och hurudana strategier de mobiliserade för att klara av dessa risker. Den tredje artikeln är baserad på den så kallade familjeenkäten från 2012, genomförd av Institutet för hälsa och välfärd. Artikeln analyserar hur ekonomisk oro inverkar på föräldrars coping-resurser. Materialet för den fjärde artikeln är insamlat av Children’s Worlds Project (CWB) under åren 2013–2014. Detta enkätmaterial hänför sig till barn i skolåldern. Denna artikel studerar sambandet mellan ekonomisk stress och barns subjektiva välbefinnande, både i ett affektivt och ett kognitivt hänseende. Parallellt med ekonomiska frågor diskuterar alla fyra delstudier också andra faktorer som kan ha betydelse för barnfamiljers subjektiva välbefinnande.

Resultaten visar att familjers subjektiva välbefinnande till stor del är sammankopplat med familjens ekonomiska situation, men att det också finns andra viktiga faktorer som påverkar. Exempelvis är det subjektiva välbefinnandet också kopplat till tillgången på olika former av service, förekomsten av komplicerad byråkrati, hälsofrågor, oförutsägbara ekonomiska förändringar och en utmanande vardag. Ett annat centralt resultat är at många familjer trots allt klarar sig tämligen bra genom att själva skapa olika copingstrategier, som oftast är kreativa och visar på en del kampvilja. Vid sidan av den ekonomiska situationen, spelade även hälsoförhållanden, möjligheten att kombinera familjeliv och arbete samt tillgången till sociala nätverk en roll för barnfamiljernas subjektiva välbefinnande.