Minoritetsgrupper och möten i trängda situationer : identifikationer och kulturell gemenskap
Kuczynski, Anna-Liisa (2018-01-12)
Kuczynski, Anna-Liisa
Åbo Akademi - Åbo Akademi University
12.01.2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-3624-2
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-3624-2
Kuvaus
Minoritetsgrupper som genom sin härstamning, religion, sitt språk eller genom sin etnicitet avviker från majoriteten är ofta underordnade den omgivande majoriteten. Personer tillhörande sådana grupper kan sakna möjlighet att manifestera sina olika tillhörigheter. Deras situation kan därför beskrivas som trängd eller begränsad i detta avseende.
Avhandlingens tre delstudier exemplifierar skilda typer av trängda situationer: svenskspråkiga i en helt finsk omgivning, finskspråkiga i en helt svensk omgivning samt parterna i mångkulturella familjer. Den övergripande frågeställningen är hur man i dessa, framför allt språkligt, men också kulturellt trängda och begränsade förhållanden har möjlighet att förhandla om sina samhörighetskänslor och få dem bejakade. Med utgångspunkt i intervjuer ges i fem olika artiklar exempel på hur personerna gått till väga i vardagens praktiska mötessituationer.
Resultaten visar att modersmålet forttättningsvis spelar en väsentlig roll som identitetsfaktor och att kulturella tillhörigheter för det mesta markeras hemma och inom det privata. I vissa fall har det dock varit fråga om tvång eller medvetna val att tala majoritetsspråket även hemma. Också genom besök, telefonkontakter, bruk av massmedier, böcker eller musik, genom symbolvärden av vissa föremål, fotografier och släkthistorier samt genom traditioner har det varit möjligt att känna samhörighet med dem som talar samma modersmål eller har samma kulturella hemvist. Enligt resultaten har aktiviteterna delvis också varit translokala och transnationella, vilket innebär kontakter över både språkliga och geografiska gränser.
I de trängda situationerna har dessa aktiviteter i olika utsträckning kunnat bekräfta de intervjuade personernas språkliga och kulturella samhörighetskänslor. Samtidigt har även samhället utanför med nya kulturella praktiker fått ökad betydelse. Det kan därför talas om varierande mångkulturella tillhörigheter och identifikationer, där även förändringar ingår.
Avhandlingens tre delstudier exemplifierar skilda typer av trängda situationer: svenskspråkiga i en helt finsk omgivning, finskspråkiga i en helt svensk omgivning samt parterna i mångkulturella familjer. Den övergripande frågeställningen är hur man i dessa, framför allt språkligt, men också kulturellt trängda och begränsade förhållanden har möjlighet att förhandla om sina samhörighetskänslor och få dem bejakade. Med utgångspunkt i intervjuer ges i fem olika artiklar exempel på hur personerna gått till väga i vardagens praktiska mötessituationer.
Resultaten visar att modersmålet forttättningsvis spelar en väsentlig roll som identitetsfaktor och att kulturella tillhörigheter för det mesta markeras hemma och inom det privata. I vissa fall har det dock varit fråga om tvång eller medvetna val att tala majoritetsspråket även hemma. Också genom besök, telefonkontakter, bruk av massmedier, böcker eller musik, genom symbolvärden av vissa föremål, fotografier och släkthistorier samt genom traditioner har det varit möjligt att känna samhörighet med dem som talar samma modersmål eller har samma kulturella hemvist. Enligt resultaten har aktiviteterna delvis också varit translokala och transnationella, vilket innebär kontakter över både språkliga och geografiska gränser.
I de trängda situationerna har dessa aktiviteter i olika utsträckning kunnat bekräfta de intervjuade personernas språkliga och kulturella samhörighetskänslor. Samtidigt har även samhället utanför med nya kulturella praktiker fått ökad betydelse. Det kan därför talas om varierande mångkulturella tillhörigheter och identifikationer, där även förändringar ingår.