”Med dessa reservationer är man villig att ge sitt erkännande åt Elga Sesemanns måleri” : En kanonkritisk undersökning av konstnären Elga Sesemanns (1922– 2007) plats i finländsk konstkanon.
Lövkvist, Caroline (2023)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231123148753
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231123148753
Tiivistelmä
Elga Sesemann (1922–2007) var en finländsk, modernistisk bildkonstnär. Trots en lång karriär som hon lyckades försörja sig på hela livet inkluderas konstnären endast i ett fåtal av de finländska översiktsverken. Till idéerna och antagandena om modernismen hör idén om den modernistiska konstnären som maskulin och urban. Sesemann var en kvinnlig konstnär som under en betydande del av sin karriär varken bodde eller ställde ut i Helsingfors och bröt på så vis med bilden av vad en modernistisk konstnär skulle vara. Allt sedan 1980-talet kan man notera ett nyfunnet och gradvis ökande intresse för kvinnliga konstnärer i Finland och i förlängning också för Sesemann.
Syftet med avhandlingen är att undersöka varför konstnären Elga Sesemann har en undanskymd plats i finländsk konstkanon. Hur mottogs Sesemanns konst i samtiden? Hur beskrivs hennes konst och vilka aspekter i produktionen betonas? Hur framställs Sesemann i översiktsverken och speglas diskurserna från konstkritiken i dem? Syns kön och geografi i konstkritiken och översiktsverken och i så fall hur? I avhandlingen används textanalys med inslag av diskursanalys och materialet som består av konstkritiska tidningsartiklar samt finländska översiktsverk analyseras genom feministisk teori och centrum-periferi teori.
Primärmaterial består av 168 konstkritiska artiklar publicerade i finländska dagstidningar och 8 finländska översiktsverk. Tidningsartiklarna är hämtade från Nationalgalleriets arkivsamling och databasen Finskt historiskt tidningsbibliotek. För biografisk information har Lea Keskitalos avhandling Elga Sesemannin 1940–1960-lukujen taide ja suhde vitalistiseen taidekäsitykseen (1997) varit central. För förståelsen av kanoniseringsprocessen har Gregor Langfelds artikel “The canon in art history: concepts and approaches” varit väsentlig och för förståelsen av kvinnligt konstnärskap i Finland olika texter av Riitta Konttinen.
Resultatet av undersökningen är att receptionen av Sesemanns konst har påverkats negativt av modernismernas associationer med maskulinitet och urbanitet. Som en kvinnlig konstnär som under en lång period varken bodde eller ställde ut i Finlands konstcentrum Helsingfors bröt Sesemann mot uppfattningen om den moderna konstnären som manlig och urban. Det här har även bidragit till bortfallet ur konstkanon där diskurserna från dagstidningsartiklarna återskapas. Speciellt 1940-talets produktion mottogs positivt i kritiken och det är även dessa verk som inkluderats då Sesemann medverkar i översiktsverken.
Syftet med avhandlingen är att undersöka varför konstnären Elga Sesemann har en undanskymd plats i finländsk konstkanon. Hur mottogs Sesemanns konst i samtiden? Hur beskrivs hennes konst och vilka aspekter i produktionen betonas? Hur framställs Sesemann i översiktsverken och speglas diskurserna från konstkritiken i dem? Syns kön och geografi i konstkritiken och översiktsverken och i så fall hur? I avhandlingen används textanalys med inslag av diskursanalys och materialet som består av konstkritiska tidningsartiklar samt finländska översiktsverk analyseras genom feministisk teori och centrum-periferi teori.
Primärmaterial består av 168 konstkritiska artiklar publicerade i finländska dagstidningar och 8 finländska översiktsverk. Tidningsartiklarna är hämtade från Nationalgalleriets arkivsamling och databasen Finskt historiskt tidningsbibliotek. För biografisk information har Lea Keskitalos avhandling Elga Sesemannin 1940–1960-lukujen taide ja suhde vitalistiseen taidekäsitykseen (1997) varit central. För förståelsen av kanoniseringsprocessen har Gregor Langfelds artikel “The canon in art history: concepts and approaches” varit väsentlig och för förståelsen av kvinnligt konstnärskap i Finland olika texter av Riitta Konttinen.
Resultatet av undersökningen är att receptionen av Sesemanns konst har påverkats negativt av modernismernas associationer med maskulinitet och urbanitet. Som en kvinnlig konstnär som under en lång period varken bodde eller ställde ut i Finlands konstcentrum Helsingfors bröt Sesemann mot uppfattningen om den moderna konstnären som manlig och urban. Det här har även bidragit till bortfallet ur konstkanon där diskurserna från dagstidningsartiklarna återskapas. Speciellt 1940-talets produktion mottogs positivt i kritiken och det är även dessa verk som inkluderats då Sesemann medverkar i översiktsverken.