Hur homogen är konstruktivismen? : En kvalitativ systematisk litteraturstudie om den konstruktivistiska teorin inom internationella relationer
Klemets, Mattias (2023)
Klemets, Mattias
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023022228348
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023022228348
Tiivistelmä
Avhandlingens teoretiska utgångspunkt är att utforska en påstådd heterogenitet inom teorin ”konstruktivism” inom ämnet internationella relationer. Närmare bestämt är syftet att kartlägga konstruktivismen genom att systematiskt studera teoretiska åtaganden bland de mest citerade artiklarna på området, vilket utgör avhandlingens deskriptiva aspekt. Den första forskningsfrågan handlar därför om att utforska vilka väsentliga likheter och skillnader det går att utröna inom teorin. Därtill utforskas dessutom en ambivalens som går att utröna inom litteraturen som har att göra med huruvida konstruktivismen är en ”egentlig teori” eller inte, vilket ges ett svar i avhandlingen genom metateoretiska reflektioner i ljuset av det material som har studerats. Detta utgör avhandlingens andra forskningsfråga och dessutom avhandlingens normativa aspekt. Avhandlingen argumenterar för att den bästa metoden för att uppnå det syfte som lagts fram, tillsammans med forskningsfrågorna, är en kvalitativ systematisk litteraturstudie. En operationalisering som görs är att använda en artikel av David Whetten (1989) som lyfter fram fyra väsentliga punkter för vad som konstituerar en teori: koncept, propositioner, logik och gränsdragande betingelser. Genom att systematiskt ha utforskat de mest citerade artiklarna på området, och jämfört hur artiklarna uppfyller Whettens kategorisering av vad som konstituerar en teori, så har ett resultat med relevanta implikationer för båda forskningsfrågorna uppnåtts. Resultatet visar bland annat att den påstådda heterogeniteten inom konstruktivismen är något överdriven, det vill säga att det fanns många relevanta överlappningar artiklarna emellan. I stort var artiklarna överens då de applicerades till Whettens kategorisering vad gäller den allmänna abstrakta analysnivån, de skillnader som observerades var alltså på en mera sekundär nivå även om de givetvis är intressanta och lär oss någonting väsentligt om teorins interna spänningar. De viktigaste spänningar som tas upp i denna avhandling är frågan kring hur distinkt konstruktivism är från konventionell vetenskap. Det visade sig också att kategorin ”gränsdragande betingelser” är en nyckel till att djupare förstå konstruktivismens teoretiska ambivalens. Därutöver fanns det en del olika perspektiv på vad konstruktivismen bör kallas om det inte är en teori på samma sätt som realismen och liberalismen. I avhandlingen ges dessutom argument för varför konstruktivismen förstådd primärt som en filosofisk eller social teori är den som håller ihop mest.