Lärarnas kunskap om och användning av digitala läs- och skrivverktyg i årskurserna 7 - 12 i Svenskfinland
Helander, Henrietta (2022)
Helander, Henrietta
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202301021132
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202301021132
Tiivistelmä
Läsning är en kulturellt betingad färdighet och det finns inte ett speciellt utvecklingsförlopp som alla barn går igenom som till exempel med talet, som är en färdighet som utvecklas naturligt. Läs- och skrivsvårigheter är en generell term för alla som av en eller annan orsak har svårigheter med att läsa eller skriva. I dagens samhälle är det viktigt att kunna arbeta och kommunicera via skrift och användningen av elektroniska apparater ökar. Digitala läs- och skrivverktyg utvecklas konstant och tillgängligheten ökar. Tidigare utförda studier har visat att skolgången för elever med läs- och skrivsvårigheter har gynnats av digitala läs- och skrivverktyg. Trots att elever haft nytta av digitala läs- och skrivverktyg tyder tidigare internationella studier på att lärarnas kunskap om och användning av digitala läs- och skrivverktyg är bristfällig och att mera fortbildning behövs. Enligt lagen om grundläggande utbildning har elever rätt till tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår (L 628/1998 30. §).
Syftet med avhandlingen var att undersöka hur väl lärare för årskurserna 7 – 12 i Svenskfinland känner till digitala läs- och skrivverktyg och i vilken utsträckning de används. Därtill undersöktes vem som har ansvaret för att ta i bruk digitala läs- och skrivverktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter.
Data för studien samlades in genom en elektronisk enkät. Enkäten skickades via Finlands Svenska Lärarförbunds 32 lokala ordförande till medlemmar. Sammanlagt svarade 21 lärare. Målgruppen för studien var behöriga lärare som arbetade i högstadium, gymnasium eller yrkesskola.
I studien framkommer det att lärarna förhåller sig positivt till användning av digitala läs- och skrivverktyg, men att de gärna skulle lära sig mera om hur de kan användas i klassen på ett optimalt sätt. Dock är användning av digitala läs- och skrivverktyg i prov begränsat i gymnasiet, eftersom elever inte har möjlighet att använda verktygen i studentskrivningar. Största ansvaret för att introducera digitala läs- och skrivverktyg ligger hos speciallärare. Vidare studier behövs för att kunna avgöra om det behövs mera handledning för lärare och elever i användningen av digitala läs- och skrivverktyg. Även elevernas egen upplevelse av användningen av verktygen kunde undersökas i Finland för att kunna jämföra med internationella studier. Eftersom studentproven utförs på dator, kunde det vara värt att utveckla specialarrangemangen för elever med läs- och skrivsvårigheter och därmed inkludera digitala läs- och skrivverktyg även under studentproven.
Syftet med avhandlingen var att undersöka hur väl lärare för årskurserna 7 – 12 i Svenskfinland känner till digitala läs- och skrivverktyg och i vilken utsträckning de används. Därtill undersöktes vem som har ansvaret för att ta i bruk digitala läs- och skrivverktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter.
Data för studien samlades in genom en elektronisk enkät. Enkäten skickades via Finlands Svenska Lärarförbunds 32 lokala ordförande till medlemmar. Sammanlagt svarade 21 lärare. Målgruppen för studien var behöriga lärare som arbetade i högstadium, gymnasium eller yrkesskola.
I studien framkommer det att lärarna förhåller sig positivt till användning av digitala läs- och skrivverktyg, men att de gärna skulle lära sig mera om hur de kan användas i klassen på ett optimalt sätt. Dock är användning av digitala läs- och skrivverktyg i prov begränsat i gymnasiet, eftersom elever inte har möjlighet att använda verktygen i studentskrivningar. Största ansvaret för att introducera digitala läs- och skrivverktyg ligger hos speciallärare. Vidare studier behövs för att kunna avgöra om det behövs mera handledning för lärare och elever i användningen av digitala läs- och skrivverktyg. Även elevernas egen upplevelse av användningen av verktygen kunde undersökas i Finland för att kunna jämföra med internationella studier. Eftersom studentproven utförs på dator, kunde det vara värt att utveckla specialarrangemangen för elever med läs- och skrivsvårigheter och därmed inkludera digitala läs- och skrivverktyg även under studentproven.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [74]