Styr styrdokument? : En innehållsanalys av läroböcker i samhällslära före och efter revidering av grunderna för läroplanen 2014
Mäkinen, Sini-Tuuli (2022)
Mäkinen, Sini-Tuuli
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022111565717
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022111565717
Tiivistelmä
I avhandlingen undersöks vilken syn på medborgarskap som överförs till elever i årskurs nio via läroböckerna i samhällslära samt om revidering av grunderna för läroplanen 2014 har medfört en förändring av den bilden. Analysmaterialet består av nio stycken läroböcker i samhällslära av vilka fyra följer grunderna för läroplanen från år 2004 och fem följer de förnyade grunderna för läroplanen från år 2014. Två böcker i båda grupperna är svenskspråkiga och resten finskspråkiga. Forskningsfrågan är vilken syn på medborgarskap läroböckerna i samhällslära förmedlar och om den genomförda revideringen av grunderna för läroplanen har ändrat situationen.
I avhandlingen tillämpas en kvantitativ innehållsanalys som metod. Alla nio läroböcker har analyserats och kodats enligt ett kodningssystem som är utarbetat utgående från Russell J. Daltons teori om medborgarnormer. Dalton menar att det går att skilja två olika medborgarideal utifrån vad människorna anser utgör gott medborgarskap. Dessa två olika synsätt på medborgarskap har översatts i avhandlingen som pliktinriktat medborgarskap och medvetet medborgarskap. Innehållet i böckerna har analyserats mening för mening och kodats stycke för stycke beroende på synen på medborgarskap som antingen neutral, pliktinriktad eller medveten. Hypotesen grundar sig på Daltons teori, och antar att eftersom unga generationer tenderar ha en mera medveten syn på medborgarskap och läroböckerna riktar sig till en yngre publik att synen på medborgarskap i läroböckerna ha utvecklats åt ett mera medvetet håll.
Avhandlingen visar att andelen neutralt innehåll har minskat över tid, men största delen av innehållet har förblivit neutralt också efter revideringen. Resultaten visar också att framför allt innehåll där samhället behandlas, som till exempel kapitel där säkerhet, välfärdssamhället, invånare i Finland och domstolarna behandlas, har blivit mer värdeladdade. Resultaten förkastar hypotesen eftersom pliktinriktat innehåll även i de nyare böckerna är vanligare än medvetet innehåll. Istället för att innehållet skulle ha blivit mera medvetet, så har andelen medvetet innehåll stigit med 5,5% medan andelen pliktinriktat innehåll har ökat med 7,6% över tid. Revideringen har påverkat har endast i liten grad påverkat de böcker som förlaget har valt att uppdatera efter revideringen. Böcker som har publicerats efter revideringen visar tydligare tecken på en förändring.
I avhandlingen tillämpas en kvantitativ innehållsanalys som metod. Alla nio läroböcker har analyserats och kodats enligt ett kodningssystem som är utarbetat utgående från Russell J. Daltons teori om medborgarnormer. Dalton menar att det går att skilja två olika medborgarideal utifrån vad människorna anser utgör gott medborgarskap. Dessa två olika synsätt på medborgarskap har översatts i avhandlingen som pliktinriktat medborgarskap och medvetet medborgarskap. Innehållet i böckerna har analyserats mening för mening och kodats stycke för stycke beroende på synen på medborgarskap som antingen neutral, pliktinriktad eller medveten. Hypotesen grundar sig på Daltons teori, och antar att eftersom unga generationer tenderar ha en mera medveten syn på medborgarskap och läroböckerna riktar sig till en yngre publik att synen på medborgarskap i läroböckerna ha utvecklats åt ett mera medvetet håll.
Avhandlingen visar att andelen neutralt innehåll har minskat över tid, men största delen av innehållet har förblivit neutralt också efter revideringen. Resultaten visar också att framför allt innehåll där samhället behandlas, som till exempel kapitel där säkerhet, välfärdssamhället, invånare i Finland och domstolarna behandlas, har blivit mer värdeladdade. Resultaten förkastar hypotesen eftersom pliktinriktat innehåll även i de nyare böckerna är vanligare än medvetet innehåll. Istället för att innehållet skulle ha blivit mera medvetet, så har andelen medvetet innehåll stigit med 5,5% medan andelen pliktinriktat innehåll har ökat med 7,6% över tid. Revideringen har påverkat har endast i liten grad påverkat de böcker som förlaget har valt att uppdatera efter revideringen. Böcker som har publicerats efter revideringen visar tydligare tecken på en förändring.