Goodwillnedskrivningar som ett resultatmanipuleringsverktyg : en agentteoretisk studie i finska börsbolag
Snickars, Daniel (2022)
Snickars, Daniel
2022
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022060142025
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022060142025
Tiivistelmä
Den här pro-gradu avhandlingens syfte är att undersöka huruvida goodwillnedskrivningar på Helsingforsbörsen kan förklaras med incitament för resultatmanipulering. Införandet av IFRS på europeiska börser markerade ett internationellt avsteg från avskrivningsbaserad goodwillhantering. Till följd av detta började nedskrivningar spela en allt större roll i redovisandet av goodwill. De nedskrivningsprövningar som IFRS förordar bolag att utföra kan dock vara mycket komplexa. Vidare bygger de på ett flertal subjektiva bedömningar. Det nedskrivningsbaserade systemet har därmed kritiserats ur ett agentteoretiskt perspektiv. Samtidigt menar dess förespråkare att företag använder goodwillnedskrivningar i ett signalerande syfte. Något paradoxalt har tidigare studier kommit fram till resultat som stöder båda ytterligheterna. Majoriteten av de agentteoretiska undersökningarna har förvisso inte gjort skillnad på ekonomiska och diskretionära goodwillnedskrivningar.
Genom särskiljandet av goodwillnedskrivningars ekonomiska och diskretionära komponenter prövar avhandlingen ett urval agentteoretiska hypoteser. Detta sker med en uppsättning linjära och logistiska regressioner. Resultaten indikerar att finska börsbolag använder sig av goodwillnedskrivningar i ett storbadsredovisande syfte. Det här innebär i sin tur att goodwillnedskrivningar tenderar att vara mera frekventa och större till beloppet när företaget befinner sig i en tillräckligt dålig situation. Goodwill tycks däremot inte skrivas ned med avsikten att jämna ut resultat. Avhandlingen kan inte heller påvisa att en nytillsatt verkställande direktör vore mera benägen att skriva ned goodwill. Slutligen verkar goodwillnedskrivningar inte anpassas efter företagets kovenanter.
Resultaten diskuteras utifrån prospekt- och agentteorin. Den förstnämndas värdefunktion används för att förklara varför enbart särskilda resultatmanipuleringsmässiga incitament kan påvisas ha ett samband med goodwillnedskrivningar. Därmed antas företagsledningars situationsanpassade riskaptiter leda till att goodwillnedskrivningar inte ses som ett attraktivt resultatmanipuleringsverktyg under ekonomiskt gynnsamma förhållanden. I frågan om hanteringen av kovenanter hålls dock frånvaron av agentproblem som en mera sannolik förklaring.
Genom särskiljandet av goodwillnedskrivningars ekonomiska och diskretionära komponenter prövar avhandlingen ett urval agentteoretiska hypoteser. Detta sker med en uppsättning linjära och logistiska regressioner. Resultaten indikerar att finska börsbolag använder sig av goodwillnedskrivningar i ett storbadsredovisande syfte. Det här innebär i sin tur att goodwillnedskrivningar tenderar att vara mera frekventa och större till beloppet när företaget befinner sig i en tillräckligt dålig situation. Goodwill tycks däremot inte skrivas ned med avsikten att jämna ut resultat. Avhandlingen kan inte heller påvisa att en nytillsatt verkställande direktör vore mera benägen att skriva ned goodwill. Slutligen verkar goodwillnedskrivningar inte anpassas efter företagets kovenanter.
Resultaten diskuteras utifrån prospekt- och agentteorin. Den förstnämndas värdefunktion används för att förklara varför enbart särskilda resultatmanipuleringsmässiga incitament kan påvisas ha ett samband med goodwillnedskrivningar. Därmed antas företagsledningars situationsanpassade riskaptiter leda till att goodwillnedskrivningar inte ses som ett attraktivt resultatmanipuleringsverktyg under ekonomiskt gynnsamma förhållanden. I frågan om hanteringen av kovenanter hålls dock frånvaron av agentproblem som en mera sannolik förklaring.