Ta familjevåldet till tals : En kvalitativ undersökning om hur skolkuratorer tar våld till tals med elever
Wallin, Ida (2022)
Wallin, Ida
2022
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051335478
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022051335478
Tiivistelmä
Syfte: Syftet med den här undersökningen är att se hur skolkuratorer i praktiken går till väga
för att ta våldet till tals. Frågeställningarna lyder:
1. Hur gör skolkuratorer för att ta våld till tals med eleverna?
2. Hur uppfattar skolkuratorn förekomsten av familjevåld?
Metod: Metoden som använts i undersökningen är intervjuer. Intervjuer genomfördes med åtta skolkuratorer i Österbotten, utifrån en på förhand strukturerad intervjuguide.
Resultat: Resultaten visar att skolkuratorerna tar våld till tals genom att använda öppna och raka frågor, skapa tillit och förtroende till eleven samt försäkra eleven om att våldet inte är elevens fel. Eventuellt använder skolkuratorerna något verktyg, exempelvis samtalskort. Dessutom poängteras i likhet med tidigare forskning att det krävs förtroende mellan skolkuratorn och eleven för att eleven ska våga berätta om våldet.
Diskussion: I diskussionen diskuteras som förslag till fortsatt foskning hur det eventuellt finns ett behov av utarbetning av riktlinjer om hur man kan ta våld till tals, eftersom ingen av skolkuratorerna i första hand använde sig av någon manual. Som råd till fältet ges förslag på en arbetsgrupp som skulle kunna utveckla verktyg som kan fungera som stöd i skolkuratorns arbete med eleverna. Teorin i den här avhandlingen innehåller både riktlinjer och manualer för att ta våld till tals samt teori om bemötande. Detta bevisar att även om dessa riktlinjer finns och kan vara till hjälp, är skolkuratorn själv ett lika stort verktyg i mötet med eleven.
för att ta våldet till tals. Frågeställningarna lyder:
1. Hur gör skolkuratorer för att ta våld till tals med eleverna?
2. Hur uppfattar skolkuratorn förekomsten av familjevåld?
Metod: Metoden som använts i undersökningen är intervjuer. Intervjuer genomfördes med åtta skolkuratorer i Österbotten, utifrån en på förhand strukturerad intervjuguide.
Resultat: Resultaten visar att skolkuratorerna tar våld till tals genom att använda öppna och raka frågor, skapa tillit och förtroende till eleven samt försäkra eleven om att våldet inte är elevens fel. Eventuellt använder skolkuratorerna något verktyg, exempelvis samtalskort. Dessutom poängteras i likhet med tidigare forskning att det krävs förtroende mellan skolkuratorn och eleven för att eleven ska våga berätta om våldet.
Diskussion: I diskussionen diskuteras som förslag till fortsatt foskning hur det eventuellt finns ett behov av utarbetning av riktlinjer om hur man kan ta våld till tals, eftersom ingen av skolkuratorerna i första hand använde sig av någon manual. Som råd till fältet ges förslag på en arbetsgrupp som skulle kunna utveckla verktyg som kan fungera som stöd i skolkuratorns arbete med eleverna. Teorin i den här avhandlingen innehåller både riktlinjer och manualer för att ta våld till tals samt teori om bemötande. Detta bevisar att även om dessa riktlinjer finns och kan vara till hjälp, är skolkuratorn själv ett lika stort verktyg i mötet med eleven.
Kokoelmat
- 515 Psykologia [240]