This is something that is beyond a festival : En diskursanalytisk studie av autenticitet och subkulturellt kapital i medietexter om Roadburn Festival
Österlund, Andreas (2021)
Österlund, Andreas
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021052431428
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021052431428
Tiivistelmä
Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur Roadburn Festival konstrueras som en autentisk festival och hur subkulturellt kapital används som ett sätt att skapa unicitet i relation till andra festivaler. Materialet består av texter producerade av festivalen i marknadsföringssyfte samt medietexter mellan åren 2007 och 2019.
Den ena teoretiska referensramen består av autenticitetsteorier kring rockmusik och utgår huvudsakligen från den sammanställning av autenticitetsdiskurser musikvetaren Salli Anttonen gjort i sin doktorsavhandling. Därutöver består mina teoretiska referenser av den forskning som gjorts av Keir Keightley, Allan Moore samt Hans Weisethaunet och Ulf Lindberg. Jag har undersökt hur det musikaliska utbudet på festivalen konstrueras som autentiskt genom två övergripande tematiska diskurser; traditionell autenticitet och modernistisk autenticitet. Den andra teoretiska referensramen som används är de teorier om subkulturellt kapital så som de formulerats av forskaren Keith Kahn-Harris. Han har fastställt två olika typer av subkulturellt kapital genom att studera extrem metal-scenen; mundane och transgressive (’vardagligt’ och ’överskridande’). I min analys av autenticitetskonstruktionen i texterna om Roadburn använder jag mig av Kahn-Harris tudelning av subkulturellt kapital för att undersöka hur det används som ett sätt legitimera festivalens artistiska utbud och att differentiera sig från andra festivaler.
Med hjälp av diskursanalys har jag undersökt hur autenticitet och unicitet diskuteras i texter som berör Roadburn Festivals artister, producenter och publik. Materialet jag analyserat är avgränsat till åren 2007–2019 eftersom det är under de här åren festivalens varumärke som en eklektisk festival stärkts och populariteten växt. Materialet är insamlat uteslutande från digitala tidskrifter, musikbloggar och festivalens egna fansin.
Resultaten av analysen visar att Roadburn Festival konstrueras som autentisk inom alla de autenticitetsdiskurser jag analyserat. Producenternas subkulturella kapital bidrar till att legitimera artisterna och festivalen konstrueras delvis därigenom som autentisk. Det eklektiska utbudet av musik och det rika programutbudet utöver konserterna tillsammans med en stark känsla av samhörighet konstrueras som unikt för Roadburn. Exklusivitetstanken förstärks även av att festivalen konstrueras som en unik plattform för samarbete mellan artister och konserter utöver det vanliga.
Den ena teoretiska referensramen består av autenticitetsteorier kring rockmusik och utgår huvudsakligen från den sammanställning av autenticitetsdiskurser musikvetaren Salli Anttonen gjort i sin doktorsavhandling. Därutöver består mina teoretiska referenser av den forskning som gjorts av Keir Keightley, Allan Moore samt Hans Weisethaunet och Ulf Lindberg. Jag har undersökt hur det musikaliska utbudet på festivalen konstrueras som autentiskt genom två övergripande tematiska diskurser; traditionell autenticitet och modernistisk autenticitet. Den andra teoretiska referensramen som används är de teorier om subkulturellt kapital så som de formulerats av forskaren Keith Kahn-Harris. Han har fastställt två olika typer av subkulturellt kapital genom att studera extrem metal-scenen; mundane och transgressive (’vardagligt’ och ’överskridande’). I min analys av autenticitetskonstruktionen i texterna om Roadburn använder jag mig av Kahn-Harris tudelning av subkulturellt kapital för att undersöka hur det används som ett sätt legitimera festivalens artistiska utbud och att differentiera sig från andra festivaler.
Med hjälp av diskursanalys har jag undersökt hur autenticitet och unicitet diskuteras i texter som berör Roadburn Festivals artister, producenter och publik. Materialet jag analyserat är avgränsat till åren 2007–2019 eftersom det är under de här åren festivalens varumärke som en eklektisk festival stärkts och populariteten växt. Materialet är insamlat uteslutande från digitala tidskrifter, musikbloggar och festivalens egna fansin.
Resultaten av analysen visar att Roadburn Festival konstrueras som autentisk inom alla de autenticitetsdiskurser jag analyserat. Producenternas subkulturella kapital bidrar till att legitimera artisterna och festivalen konstrueras delvis därigenom som autentisk. Det eklektiska utbudet av musik och det rika programutbudet utöver konserterna tillsammans med en stark känsla av samhörighet konstrueras som unikt för Roadburn. Exklusivitetstanken förstärks även av att festivalen konstrueras som en unik plattform för samarbete mellan artister och konserter utöver det vanliga.