Religionens materiella aspekt : Hegel, Nietzsche, Bataille

Abstract

Denna pro gradu-avhandling är en undersökning av olika perspektiv på sambandet mellan människans samhälleliga tillvaro och hennes religiösa och existentiella medvetande.Idéhistoriskt inom såväl teologi som filosofi har religionen ibland betraktats som en vägledande princip för historien och samhällsutvecklingen. Sådana perspektiv drar likhetstecken mellanetablerade institutioner och religionens kärnbudskap utifrån tesen att varken religionen eller samhället kan förstås utan den andra. Jag fäster i synnerhet stor uppmärksamhet vid G.W.F.Hegels tolkning av historiens epistemologiska, politiska och religiösa utveckling som det sanna uttrycket för kristendomens soteriologi. I kontrast till detta teleologiska perspektiv beskriver jag olika tvetydigheter inom samhälleliga praktiker, vilket särskilt har som syfte att problematisera antagandet att religionen utgör ett förnuftigt telos. Som utgångspunkt för denna kritik redogör jag för Friedrich Nietzsches syn på våldets roll inom straffrätten, för att illustrera en svårighet i att identifiera en dominerande princip inom samhällets pluralitet. Utifrån spänningen mellan dessa perspektiv fokuserar jag en stor del av mitt arbete på att redogöra för Georges Batailles tänkande. Mitt syfte är att beskriva Bataille som en tänkare som ser den mänskliga existensen som genomgående tvetydig och präglad av motsatta fenomen som han tenderar att utforska genom att ställa två begreppspar emot varandra. Ett tydligt drag i hans tänkande är att ställa upp en relation mellan två element som konventionellt betraktas som väsensskilda, exempelvis död och erotik eller våld och arbete, för att genom denna spänning utforska betingelserna för existensen. Ett särskilt genomgående drag i hans exempel är motsättningen mellan sådant som tjänar samhällsnyttan och sådant som betraktas som självändamål. Genom begreppen “den allmänna ekonomin” och “den begränsade ekonomin” sammanför han religiösa praktiker med en säregen ekonomisk teori. Enligt Bataille är produktiva handlingar underordnade olika former av slöseri. I avhandlingen applicerar jag detta perspektiv på frågan om religionens samhälleliga roll, vilket har syftet att dels identifiera en metod i Batailles tänkande, dels lyfta fram det kollektiva slöseriets roll i formandet av grundläggande samhälleliga uppfattningar. Min avhandling har som målsättning att ifrågasätta antaganden om det sekulära samhället och religionens överordnade relation till rituella praktiker. Utifrån detta arbete är min avsikt att öppna upp för vidare analys av Batailles religionsfilosofi som ett implicit revolutionärt tänkande.