Gymnasieutbildning i Svenskfinland : Utmaningar och lösningar för kommunerna
Almark, Lotta (2021)
Almark, Lotta
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021042311647
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021042311647
Tiivistelmä
Den kommunala svenskspråkiga gymnasieutbildningen i Svenskfinland är mycket heterogen. En del gymnasier har en tryggad situation i kommuner med stabil ekonomi och tillräckligt med studerande, medan andra står inför stora utmaningar. Benägenheten att söka sig till gymnasieutbildning varierar regionalt så att den är hög i Södra Finland och lägre i Österbotten. Flera utredningar har gjorts och mycket fakta finns, men det har gjorts endast lite forskning om gymnasieutbildning.
Syftet med avhandlingen är att beskriva gymnasieutbildningen på svenska i kommuner i Svenskfinland. Vilka utmaningar ställs kommunerna inför? Vilka möjliga lösningar finns det?
Kommunerna i Svenskfinland står inför många utmaningar. Många kommuner har en negativ befolkningsutveckling, där antalet studerande i gymnasierna minskar. Ytterligare utmaningar uppstår när den statliga finansieringen skurits ned och kommunerna har en ansträngd ekonomi, samtidigt som de fasta kostnaderna är oförändrade trots att antalet studerande minskar. Det här är inte en situation som Svenskfinland är ensam om utan den är aktuell i stora delar av Finland och bland annat i Sverige. Befolkningsutvecklingen kräver anpassning och nya lösningar. Samarbete och digitalisering är några möjliga lösningar, som redan används till en del. Den utvidgade läroplikten samt social- och hälsovårdsreformen leder till att utbildning och gymnasieutbildning blir ännu viktigare för kommunerna.
Gymnasieutbildningen i Svenskfinland har undersökts genom att gå igenom fakta och statistik kring gymnasieutbildning på svenska i de 24 kommuner på fastlandet som ordnar gymnasieutbildning i egen regi. En genomgång av de kommunala strategierna och budgeterna har gjorts för att komplettera materialet.
Frågan är ändå om inte mer statlig styrning skulle behövas för att ge kommunerna och studerande mer jämlika förutsättningar att ordna och delta i gymnasieutbildningen. Hur utvidgningen av läroplikten kommer att påverka gymnasieutbildningen återstår att se. Den statliga finansieringen kommer eventuellt att öka, vilket skulle minska trycket på kommunernas ekonomi. Samtidigt finns det flera positiva aspekter att lyfta fram. Kommunerna är måna om att erbjuda svenskspråkig service och betonar tvåspråkigheten i sina strategier och budgeter. Kommunerna vill också framstå som attraktiva arbetsgivare samt värnar om regionens och arbetslivets behov. Det finns redan olika former av samarbete. Fortsatt forskning skulle behövas för att följa utvecklingen och se vilka lösningar kommunerna väljer att satsa på gällande den kommunala gymnasieutbildningen.
Syftet med avhandlingen är att beskriva gymnasieutbildningen på svenska i kommuner i Svenskfinland. Vilka utmaningar ställs kommunerna inför? Vilka möjliga lösningar finns det?
Kommunerna i Svenskfinland står inför många utmaningar. Många kommuner har en negativ befolkningsutveckling, där antalet studerande i gymnasierna minskar. Ytterligare utmaningar uppstår när den statliga finansieringen skurits ned och kommunerna har en ansträngd ekonomi, samtidigt som de fasta kostnaderna är oförändrade trots att antalet studerande minskar. Det här är inte en situation som Svenskfinland är ensam om utan den är aktuell i stora delar av Finland och bland annat i Sverige. Befolkningsutvecklingen kräver anpassning och nya lösningar. Samarbete och digitalisering är några möjliga lösningar, som redan används till en del. Den utvidgade läroplikten samt social- och hälsovårdsreformen leder till att utbildning och gymnasieutbildning blir ännu viktigare för kommunerna.
Gymnasieutbildningen i Svenskfinland har undersökts genom att gå igenom fakta och statistik kring gymnasieutbildning på svenska i de 24 kommuner på fastlandet som ordnar gymnasieutbildning i egen regi. En genomgång av de kommunala strategierna och budgeterna har gjorts för att komplettera materialet.
Frågan är ändå om inte mer statlig styrning skulle behövas för att ge kommunerna och studerande mer jämlika förutsättningar att ordna och delta i gymnasieutbildningen. Hur utvidgningen av läroplikten kommer att påverka gymnasieutbildningen återstår att se. Den statliga finansieringen kommer eventuellt att öka, vilket skulle minska trycket på kommunernas ekonomi. Samtidigt finns det flera positiva aspekter att lyfta fram. Kommunerna är måna om att erbjuda svenskspråkig service och betonar tvåspråkigheten i sina strategier och budgeter. Kommunerna vill också framstå som attraktiva arbetsgivare samt värnar om regionens och arbetslivets behov. Det finns redan olika former av samarbete. Fortsatt forskning skulle behövas för att följa utvecklingen och se vilka lösningar kommunerna väljer att satsa på gällande den kommunala gymnasieutbildningen.