"Jag skulle hoppas, att det ändå slutligen skulle ha en djupare innebörd" : En kvalitativ studie av dopföräldrars erfarenheter av sina barns dop i Borgå stift
Häggblom, Benjamin (2021)
Häggblom, Benjamin
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021041610767
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021041610767
Tiivistelmä
Denna avhandling undersöker vilka faktorer som påverkar föräldrar i Borgå stift, när det gäller beslutet att låta döpa sitt barn. Vidare undersöker avhandlingen hur dopföräldrars erfarenheter av sina barns dopsituationer påverkar dopföräldrarnas syn på dopet, och i förlängningen även deras syn på kyrkan. I avhandlingen diskuteras dopteologin och religionens ställning i dagens samhälle kort, medan den huvudsakliga vikten av avhandlingen utgörs av materialet som samlats in genom intervjuer med dopföräldrar från två olika församlingar i Borgå stift samt med föräldrar som valt att inte låta döpa sina barn.
Efter att ha utfört intervjuerna och genom en analys jämfört dem med varandra, kan fyra ämnen konstateras framkomma i flera av samtalen: Erfarenheten av dopet som en samhällelig norm, sättet att beskriva andliga eller religiösa företeelser, kyrkobyggnadens betydelse för dopet samt prästens inverkan på upplevelsen av dopsituationen.
I den avslutande diskussionen presenterar jag några observationer om hur dopföräldrarna upplevt sina barns dop i Borgå stift, och för en konstruktivt kritisk diskussion om hur den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde utveckla sin dopverksamhet. Genom dessa observationer hoppas jag kunna bidra till den pågående diskussionen om den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands stadigt sjunkande medlemsantal. Jag visar på hur kyrkan genom att fokusera på att erbjuda förrättningar av hög kvalitet kunde bidra till skapandet av en positiv upplevelse av kyrkan hos dopföräldrarna, vilket åtminstone teoretiskt sett kunde förminska utgången ur kyrkan.
Efter att ha utfört intervjuerna och genom en analys jämfört dem med varandra, kan fyra ämnen konstateras framkomma i flera av samtalen: Erfarenheten av dopet som en samhällelig norm, sättet att beskriva andliga eller religiösa företeelser, kyrkobyggnadens betydelse för dopet samt prästens inverkan på upplevelsen av dopsituationen.
I den avslutande diskussionen presenterar jag några observationer om hur dopföräldrarna upplevt sina barns dop i Borgå stift, och för en konstruktivt kritisk diskussion om hur den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde utveckla sin dopverksamhet. Genom dessa observationer hoppas jag kunna bidra till den pågående diskussionen om den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands stadigt sjunkande medlemsantal. Jag visar på hur kyrkan genom att fokusera på att erbjuda förrättningar av hög kvalitet kunde bidra till skapandet av en positiv upplevelse av kyrkan hos dopföräldrarna, vilket åtminstone teoretiskt sett kunde förminska utgången ur kyrkan.
Kokoelmat
- 614 Teologia [63]