Idrott, skola och välmående: Utbrändhet bland idrottande elever i årskurs 7–9

Abstract

Att idrotta kan vara påfrestande för elever i högstadiet. För att stöda dem och förebygga utbrändhet är det viktigt att undersöka riskfaktorer och ge dem effektivt stöd. Syftet med vår magisteravhandling är att undersöka utbrändhet inom idrott bland elever i årskurs 7–9. Vidare undersöks skillnader i utbrändhet mellan kön och tävlingsnivå samt sambandet mellan utbrändhet och motivation. Utgående från avhandlingens övergripande syfte har följande forskningsfrågor bildats: 1. Är elever i årskurs 7–9 utbrända inom idrott? 2. Finns det en skillnad i utbrändhet beroende på kön och tävlingsnivå? 3. Finns det samband mellan motivation och utbrändhet inom idrott? Avhandlingens forskningsansats är kvantitativ. Som datainsamlingsmetod användes enkät och datamaterialet insamlades i sju skolor som samarbetade med idrottsakademin i Åboregionen. I studien deltog 413 elever varav 235 var pojkar och 178 var flickor. För att besvara våra forskningsfrågor använde vi oss av en analysmetod baserad på Athlete Burnout Questionnaire (Raedeke & Smith, 2009) där vi analyserade respondenternas svar på nio påståenden kopplade till idrottsutbrändhet. Resultaten från undersökningen visade att idrottande elever inte var utbrända. I undersökningens skala för utbrändhet kunde eleverna som minst ha 9 poäng och som mest ha 45 poäng. Eleverna placerades enligt sina poäng i fyra olika grupper enligt risk för utbrändhet. 156 elever befinner sig i gruppen “Inte utbrända”, 188 elever i gruppen “Låg sannolikhet för utbrändhet”, 57 elever i gruppen “Medelmåttig sannolikhet för utbrändhet”, 12 elever i gruppen “hög och mycket hög sannolikhet för utbrändhet”. Medelvärdet för alla elever var 18,6. Detta placerar eleverna i gruppen “låg sannolikhet för utbrändhet”. Det fanns inte heller någon statistisk signifikant koppling mellan graden av utbrändhet och kön samt tävlingsnivå. Motivation däremot hade ett svagt till moderat negativt samband med utbrändhet vilket korrelationskoefficienten rho = -0,249 visade. Desto högre motivation eleverna hade desto mindre grad av utbrändhet kände eleverna. Resultaten från undersökningen är särskilt betydelsefulla för skolledare, lärare, tränare och föräldrar som vill främja elevers välbefinnande. Resultaten visar att motivation påverkar känslan av utbrändhet och strategier som ökar elevers motivation och engagemang inom idrotten kan vara avgörande för att minska risken för utbrändhet.