Unga anhöriga i familjer med beroende : berättelser om ung omsorg och om delaktighet inom barnskyddet

Abstract

Avhandlingens syfte är att fylla de kunskapsluckor som finns både om unga anhöriga i familjer med beroende och om deras upplevelser av ung omsorg i den egna vardagen. Syftet är att lyfta forskningsdeltagarnas egna narrativ om den upplevda delaktigheten som klient inom barnskyddet. Avhandlingen lyfter beroendekontexten och de specifika särdrag som både möjliggör och försvårar unga anhörigas möjlighet till delaktighet. Den teoretiska referensramen är barndomssociologisk och de teoretiska perspektiven utgår från att barn är subjekt med en egen historia och ett eget aktörskap. Delaktighets begreppet diskuteras utgående från lagstiftning, barnkonventionen och Shiers modell för utvärdering av delaktighet. Den empiriska delen av avhandlingen består av en kvalitativ intervjustudie med åtta unga anhöriga. Samtliga forskningsdeltagare har erfarenhet av att leva i en familj där det finns beroendeproblematik hos någon eller båda föräldrarna. Deltagarna var vid intervjutillfället 15–17 år och bodde i Österbotten och på Åland. Temat för intervjuerna var beroendets påverkan på de ungas liv och vardag, ungt omsorgsgivande samt upplevelsen av delaktighet i de egna ärendena i kontakten med socialvårdens barnskydd. Forskningsmaterialet har analyserats och tolkats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att beroendets påverkan på föräldraförmågan, och på hela familjen, placerar barnen i olika grader av ungt omsorgsgivande. Ansvarsbördan är hög både gällande de ungas omsorg om sig själva och om andra. Beroendeproblematik hos föräldrarna påverkar barnens psykiska hälsa, deras skolgång och deras fritid på ett negativt sätt. Resultaten visar att unga anhöriga inte upplever sig delaktiga i kontakten med socialvårdens barnskydd. Orsakerna till denna upplevelse verkar vara både organisatoriska och personella; dels knutna till individuella möten, dels knutna till arbetsprocessen. Deltagarnas upplevelse är att det finns brister i de professionellas arbetsmetoder för skapandet av en relation där den unga får information om det egna ärendet, blir hörd och därmed erbjuds möjligheten delaktighet. Avslutningsvis föreslås en modell för ett delaktighetsfrämjande arbetssätt inom ramen för socialt arbete med unga.