1865 Ma extensionsrelaterad svekofennisk magmatism; exempel från Nagu, sydvästra Finland
Johnson, Anna (2022)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024091270669
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024091270669
Tiivistelmä
Södra Finlands berggrund (Southern Finland Subprovince, SFS) antas ha bildats genom ackretion av öbågesystem under den svekofenniska orogenesens synorogena period för ca 1880–1870 Ma sedan. Då Sarmatia kolliderade med Svecofennia reaktiverades SFS, transpression ledde till storskalig veckning samt bildandet av migmatiter och anatektiska graniter i den senorogena Late Svecofennian Granite and Migmatite zone (LSGM) för ca 1840–1820 Ma sedan.
En intraorogen magmatisk period har identifierats inom SFS och Bergslagen-Ljusdal-området i Sverige. Den beskrivs som mafiska gångintrusioner som skär de synorogena bergarterna men metamorfoserats under det senorogena skedet. Inom samma geografiska område hittas mogna kvartsiter vilket antyder förekomsten av sedimentära bassänger under denna intraorogena fas.
I detta arbete presenteras ett område med bimodal magmatism i norra Nagu i sydvästra Finlands skärgård. Kaiplotgabbron har intruderat dels som gångar, dels som mer plutoniska varianter er i området. U-Pb-åldersbestämning (zirkon) ger den en ålder på 1865 ± 2 Ma.
Kaiplotgabbron är tholeiitisk och nära besläktad med MORB, Mg# ≤ 65, halten Cr ≤ 260 ppm och Ni ≤ 70 ppm. Geokemisk analys av kaiplotgabbron och referensbergarter från SFS och Bergslagen visar att bergarterna är extensionsrelaterade och att magmakällan ligger i mantelns spinellfas. Intrusionerna har differentierats, assimilerat och förorsakat anatektisk smältning av krustalt material i varierande grad. Kaiplotgabbron är i förhållande till referensbergarterna genomgående mest MORB-lik, minst kontaminerad och magmakällan uppvisar den högsta graden partiell smältning.
Kaiplotgabbron bekräftar en extensionsperiod av varierande mognadsgrad under den intraorogena perioden mellan två kollisionsfaser i den svekofenniska orogenesen. Bimodaliteten antyder att de mafiska intrusionerna kan vara orsaken till värmeflödet som gett upphov till LSGM-områdets karaktär. En möjlig tektonisk modell är ”tectonic switching” med omväxlande kompression och extension. Den intraorogena extensionen rådde i åtminstone 20 Ma och bör inkluderas i de tektoniska modellerna för den svekofenniska orogenesen.
En intraorogen magmatisk period har identifierats inom SFS och Bergslagen-Ljusdal-området i Sverige. Den beskrivs som mafiska gångintrusioner som skär de synorogena bergarterna men metamorfoserats under det senorogena skedet. Inom samma geografiska område hittas mogna kvartsiter vilket antyder förekomsten av sedimentära bassänger under denna intraorogena fas.
I detta arbete presenteras ett område med bimodal magmatism i norra Nagu i sydvästra Finlands skärgård. Kaiplotgabbron har intruderat dels som gångar, dels som mer plutoniska varianter er i området. U-Pb-åldersbestämning (zirkon) ger den en ålder på 1865 ± 2 Ma.
Kaiplotgabbron är tholeiitisk och nära besläktad med MORB, Mg# ≤ 65, halten Cr ≤ 260 ppm och Ni ≤ 70 ppm. Geokemisk analys av kaiplotgabbron och referensbergarter från SFS och Bergslagen visar att bergarterna är extensionsrelaterade och att magmakällan ligger i mantelns spinellfas. Intrusionerna har differentierats, assimilerat och förorsakat anatektisk smältning av krustalt material i varierande grad. Kaiplotgabbron är i förhållande till referensbergarterna genomgående mest MORB-lik, minst kontaminerad och magmakällan uppvisar den högsta graden partiell smältning.
Kaiplotgabbron bekräftar en extensionsperiod av varierande mognadsgrad under den intraorogena perioden mellan två kollisionsfaser i den svekofenniska orogenesen. Bimodaliteten antyder att de mafiska intrusionerna kan vara orsaken till värmeflödet som gett upphov till LSGM-områdets karaktär. En möjlig tektonisk modell är ”tectonic switching” med omväxlande kompression och extension. Den intraorogena extensionen rådde i åtminstone 20 Ma och bör inkluderas i de tektoniska modellerna för den svekofenniska orogenesen.
Kokoelmat
- 1171 Geotieteet [24]