En fallstudie om ett barn med autismspektrumtillstånd som tillägnat sig ett främmande språk via mediekonsumtion

Abstract

Tre befintliga fallstudier har beskrivit hur barn med autismspektrumtillstånd (AST) tillägnat sig ett främmande språk via mediekonsumtion. I två av dessa studier var barnets modersmål betydligt svagare än det främmande språket. Anekdotiska observationer tyder på att fenomenet har en koppling till AST, men sambandet är ännu oklart och ett flertal olika förklaringsmodeller har förts fram. Syftet med den här avhandlingen var att beskriva ett fall där ett barn med AST tillägnat sig ett främmande språk via mediekonsumtion och där modersmålet varit betydligt mer försenat jämfört med det främmande språket. Avhandlingen är en retrospektiv fallstudie och innehåller beskrivning av barnets språkutveckling och erhållen terapi. Datainsamlingen utfördes genom en föräldraintervju och som stöd användes journalanteckningar. I avhandlingen beskrivs en åttaårig flicka som har fått diagnosen AST. Hon är uppvuxen i en svenskspråkig familj och har tillägnat sig en flytande engelska via mediekonsumtion. Flickan kommunicerade på engelska fram tills hon fyllde fem år, varefter hon bytte till svenska. Vid tidpunkten för studien har hon en åldersenlig språklig nivå på svenska, men inverkan av engelskan finns ännu. Avhandlingens resultat tyder på att ett barn med AST kan föredra och tillägna sig ett främmande språk via mediekonsumtion, utan att höra språket i en naturlig kontext. Möjliga förklaringsmodeller till fenomenet har förts fram, men troligen kan ingen enskild teori förklara fenomenet. I avhandlingen föreslås en möjlig koppling till språklig återanvändning och till gestaltbearbetning. Det är sannolikt att språkinlärningen av ett främmande språk via mediekonsumtion börjar med språklig återanvändning och språkinlärningen möjliggörs av att barnet bearbetar språket i gestalter. För flickan som beskrivs i avhandlingen verkar det vara en kombination av individuella faktorer och omgivningsfaktorer som lett till den omfattande skärmtiden, vilket också har påverkat språkinlärning. Fenomenet verkar vara komplext och det finns fortsättningsvis flera obesvarade frågor. Följaktligen skulle det behövas fortsatt forskning kring fenomenet.