The emotional learning journey : Cognitive appraisals and information-seeking achievement emotions of Swedish primary teacher students

Abstract

The aim of this article-based thesis is to increase the understanding of the complex and dynamic interplay between cognitive behaviours and emotions in learning and information-seeking processes. This thesis specifically sheds light on the process of learning and achieving information-seeking skills by studying primary teacher students in relation to a research assignment. It is particularly important to understand how primary student teachers learn and achieve information-seeking skills in a research context. In their future role as educators of pupils during their formative years in school, it is essential to have such skills and other information literacies, not only for a future practice based on research, but also for the instruction of information-seeking skills and other literacies that await them. In addition, this thesis aims to gain a deeper understanding of the impact the support from instruction librarians has on this process and how this support can be designed in ways beneficial for students’ learning and achievement of information-seeking skills. This thesis consists of a systematic literature review and an empirical study. The systematic literature review on teacher students’ information-seeking behaviours examined affective behaviour studies in particular as well as studies in research assignment contexts. The results revealed a research gap regarding studies of non-normative and qualitative features of teacher students’ information-seeking behaviours, especially affective behaviours and in relation to research assignments. In the empirical study, in-depth semi-structured interviews were conducted with six Swedish primary teacher students over a period of 10 weeks in relation to an independent research assignment. The analysis of the qualitative data was deductive and theory driven, guided by Kuhlthau’s information search process model, Scherer's semantic space of emotions and Pekrun’s control-value theory of achievement emotions. The Geneva Affect Label Coder was used to map and categorise cognitive behaviours, in the shape of cognitive appraisals, and emotions. In the information-seeking achievement process, anger/frustration, enjoyment, and boredom were identified as activity emotions. The appraisals eliciting the activity achievement emotions were the control appraisals uncertainty/certainty and the value appraisals negative/positive intrinsic motivation. Anxiety, hopelessness, and hope were the prospective outcome emotions, which were elicited by the control appraisals uncertainty/certainty and the value appraisals failure/success. The retrospective outcome emotions were pride, joy, gratitude, surprise, and relief. The value appraisal success and the control appraisals oneself/other/irrelevant resulted in the retrospective outcome emotions. The interplay between appraisals and emotions was complex and dynamic. They were individually unique, non-linear, and iterative, and the appraisals did not always elicit emotions. The interplay between appraisals and emotions was complex, involving feedback loops, reciprocal causations, and double functions. The achievement emotions found in relation to the students’ experienced cognitive quality of task instructions were anger/frustration, anxiety, and hopelessness. The emotions experienced relative to the perceived motivational quality of the task instructions were enjoyment and boredom. Uncertainty and negative intrinsic motivation/failure elicited emotions related to cognitive quality, and negative/positive intrinsic motivation and certainty determined emotions related to the motivational quality. The support the students experienced from instruction librarians was related to the students’ ability to master the instructions and their perceived cognitive qualities. This thesis has made a substantial theoretical contribution to library and information science and information-seeking behaviour research. It has contributed to the literature on teacher students’ information-seeking behaviours by explaining these behaviours from a constructivist meta-theoretical lens, that is, behaviours as constructed in a meaning-making, seeking, and learning process. As such, this thesis partially fills a critical gap, especially because no previous studies reflect a constructivist meta-theoretical viewpoint in a research assignment context. The specific theoretical contribution is the application of Pekrun’s control-value theory of achievement emotions and Scherer’s semantic space of emotions. These have not been used previously in library and information science and information-seeking behaviour research and, therefore, this thesis provides unique and valuable theoretical insights. Conceptualising and theorising cognitive behaviours and emotions as cognitive appraisals and information-seeking achievement emotions and their interplay with the help of these theories has revealed the complexity of the interplay between appraisals and emotions in the information-seeking achievement processes. This thesis has also provided academic librarians with an understanding of how students experience support and the relations to the quality of task instructions. As such, support can be designed in ways that promote students’ sense of control over task instructions and motivation to perform them enhances and by implication foster positive appraisals and achievement emotions beneficial for learning and achievement. In addition, suggestions on how the achievement context in general can be designed by constructively aligning the support from instructions librarians with the achievement goal and assessment task are offered.

Syftet med denna sammanläggningsavhandling är att öka förståelsen för det komplexa och dynamiska samspelet mellan kognitiva beteenden och känslor i lärande- och informationssökningsprocesser. Avhandlingen belyser specifikt processen för lärandet av informationssökningskompetenser genom att studera grundlärarstudenter i relation till en forskningsuppgift. Det är särskilt viktigt att förstå hur grundlärarstudenter lär sig informationssöknings-färdigheter i en forskningskontext. I deras framtida roll som utbildare av elever under deras första skolår är det viktigt att ha sådana färdigheter och andra informationskompetenser, inte bara för en framtida praktik baserad på forskning, utan också för undervisning i informationssökningskompetenser och andra informationskompetenser som väntar dem. Dessutom syftar denna avhandling till att få en djupare förståelse för vilken inverkan stödet från undervisande bibliotekarier har på denna process och hur detta stöd kan utformas på ett sätt som är gynnsamt för studenters lärande och förmåga att söka information. Avhandlingen består av en systematisk litteraturstudie och en empirisk studie. Den systematiska litteraturstudien utforskade studier om lärarstudenters informationssökningsbeteenden, särskilt om affektiva beteenden samt där studenter hade forskningsuppgifter. Resultaten visade att det finns en forskningslucka gällande studier av icke-normativa och kvalitativa egenskaper hos lärarstudenters informationssökningsbeteenden, särskilt beträffande affektiva beteenden och i relation till forskningsuppgifter. I den empiriska studien genomfördes semistrukturerade djupintervjuer med sex svenska grundlärarstudenter under en period av 10 veckor i relation till en självständig forskningsuppgift. Analysen av den kvalitativa datan var deduktiv och teoridriven, vägledd av Kuhlthaus information search process modell, Scherers semantic space of emotions och Pekruns control-value theory of achievement emotions. Geneva Affect Label Coder användes för att kartlägga och kategorisera kognitiva beteenden, i form av kognitiva bedömningar, i lärandesituationer och de behäftade och resulterande prestationskänslorna. I processen att lära informationssökningsfärdigheter identifierades aktivitetskänslorna ilska/frustration, glädje och tristess. De kognitiva bedömningarna som framkallade aktivitetskänslorna var upplevelsen av osäkerhet/säkerhet och negativ/positiv inre motivation. Oro, hopplöshet och hopp var de framåtblickande prestationskänslorna, vilka var resultatet av kontrollbedömningarna osäkerhet/säkerhet och värdebedömningarna misslyckande/framgång. De retrospektiva känslorna var stolthet, glädje, tacksamhet, förvåning och lättnad. Värdebedömningen framgång samt kontrollbedömningarna själv/annan/irrelevant resulterade i de retrospektiva känslorna. Samspelet mellan bedömningar och känslor var komplext och dynamiskt. De var individuellt unika, icke-linjära och iterativa och bedömningarna ledde inte alltid till känslor. Samspelet mellan värderingar och känslor var komplext och involverade återkopplingsloopar, ömsesidiga orsakssamband och dubbla funktioner. De prestationskänslor som studenterna erfor i relation till den upplevda kognitiva kvaliteten av instruktioner var ilska/frustration, ångest och hopplöshet. De känslor som erfors i förhållande till den upplevda motivationskvaliteten av instruktionerna var glädje och tristess. Osäkerhet och negativ inre motivation/misslyckande framkallade känslor relaterade till kognitiv kvalitet, och negativ/positiv inre motivation och säkerhet bestämde känslor relaterade till hur motivationskvaliteten upplevdes. Det stöd som studenterna upplevde från undervisande bibliotekarier relaterade till elevernas förmåga att behärska instruktionerna och de erfarna kognitiva kvaliteterna. Denna avhandling har gett ett betydande teoretiskt bidrag till biblioteks- och informationsvetenskap och informationssökningsbeteendeforskning. Den har bidragit till litteraturen om lärarstudenters informationssöknings-beteenden genom att förklara dessa beteenden utifrån ett konstruktivistiskt metateoretiskt ramverk, det vill säga beteenden som konstrueras i en meningsskapande, sök- och lärandeprocess. Som sådan fyller denna avhandling delvis en kritisk lucka, särskilt eftersom inga tidigare studier reflekterar ett konstruktivistiskt metateoretiskt perspektiv i ett forskningsuppgiftssammanhang. Det specifika teoretiska bidraget är tillämpningen av Pekruns control-value theory of achievement emotions och Scherers semantic space of emotions. Dessa har inte tidigare använts inom biblioteks- och informationsvetenskap och informationssökningsbeteendeforskning och därför ger denna avhandling unika och värdefulla teoretiska insikter. Genom att konceptualisera och teoretisera kognitiva beteenden och känslor som kognitiva bedömningar och informationssökningsprestationskänslor och deras samspel med hjälp av dessa teorier har det visat sig att samspelet mellan värderingar och känslor i de informationssökningsprocesserna är komplext. Avhandlingen har även gett bibliotekarier vid högskolor och universitet en förståelse för hur studenter upplever stöd och hur de förhåller sig till instruktioners kvalitet. Som sådant kan stödet utformas på ett sätt som främjar studenternas känsla av kontroll över instruktioner och motivationen att utföra dem ökar och underförstått främjar positiva bedömningar och prestationskänslor som är fördelaktiga för lärande och uppnåendet av lärandemål. Dessutom ges förslag på hur lärandekontexten i allmänhet kan utformas genom att konstruktivt länka stödet från undervisande bibliotekarier till lärandemålet och examinationsuppgiften.