Grundskollärares erfarenheter av att undervisa särskilt begåvade elever

Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka grundskollärares, närmare bestämt klasslärares och ämneslärares, kännedom om särskilt begåvade elever samt hur de förhåller sig till dem och bemöter dem i skolan. Baserat på syftet har tre forskningsfrågor utformats, varav den första omfattar vad grundskollärare upplever att de har för kunskap om särskilt begåvade elever, den andra vilken erfarenhet de har av att undervisa särskilt begåvade elever och den tredje om hur de organiserar undervisningen för att bemöta dessa elever och deras behov.

1. Hurdan kunskap upplever grundskollärare att de har om särskilt begåvade elever? 2. Vilka erfarenheter har grundskollärare av att undervisa särskilt begåvade elever? 3. Hur organiserar grundskollärare konkret sin undervisning för att stöda särskilt begåvade elever?

Studien är en kvalitativ forskning baserat på en fenomenologisk forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för datainsamlingen och sex verksamma grundskollärare har deltagit i studien.

Majoriteten av informanterna har fått sin kunskap om särskild begåvning via arbetserfarenhet. Endast de två senaste utexaminerade informanterna har bekantat sig med ämnet under studietiden. Utifrån studien kan slutsatsen dras att stöd från styrdokument är nödvändigt för lärare som ska undervisa särskilt begåvade elever. Identifieringen av denna grupp elever baseras på typiska kännetecken, kartläggning samt föräldrars synpunkter. Informanterna har varierande erfarenheter av särskilt begåvade elever och de listar diverse möjligheter och utmaningar med att undervisa dem. De vanligaste undervisningsmetoderna som används är accelerering och berikning. Alla informanter tar särskilt begåvade elever i beaktande när de planerar undervisningen.