Energipolitik som ett vapen: en studie om hur Ryssland påverkar postsovjetiska staters röstningsmönster i FN:s generalförsamling
Wicklund, Ronja (2024)
Wicklund, Ronja
2024
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024051329668
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024051329668
Tiivistelmä
I och med att energin styr staters vardagliga handlingar och ekonomiska tillväxt, finns det en risk att energileverantörer utnyttjar sin makt för att uppnåinflytande över andra stater. Endast ett fåtal länder har lyckats nå status som energisupermakt, och Ryssland är en av dem. Rysslands agerande under 2000-talet llustrerar en realistisk världsbild, där den politiska arenan ses som ständigt prägladav konflikter. Ur ett realistiskt perspektiv betraktas andra stater som hot mot den egna säkerheten, och därför strävar stater som Ryssland efter att uppnå inflytande över andra länder för att säkerställa sin egen säkerhet. Användningen av energi som ett verktyg är ett exempel på Rysslands strategi för att utöka sin makt i den internationella politiken.
Staternas energiberoende möjliggör handlingar av den typ som Ryssland utför. Ett område som sticker ut är det forna sovjetblocket, det vill säga de postsovjetiska staterna. Energiberoendet hos dessa länder tog sin början redan under sovjettidenoch fortsatte långt in på 2000-talet.
Avhandlingens forskningsfråga är: Energipolitik som ett vapen: en studie om hur Ryssland påverkar postsovjetiska staters röstningsmönster i FN:s generalförsamling. Avhandlingens material består främst av akademiska källor,samt av två huvudsakliga databaser för information för avhandlingens variabler. Forskningsfrågan besvaras genom att analysera och jämföra de postsovjetiska staternas röstningsbeteende åren 2000–2020, med fem års mellanrum. De postsovjetiska staternas röstningsmönster fungerar som den beroende variabeln, och staternas energiimport från Ryssland som studiens oberoende variabel. Avhandlingen utförs som en kvantitativ studie, där data samlas in från tvåhuvudsakliga datakällor. Resultatet analyseras sedan för varsitt år som variablerna mätts, genom deskriptiv- och korrelationsanalys.Sedan analyseras resultatet uravhandlingen teoretiska perspektiv, dvs. Realism.
Studiens resultat antyder att det finns ett måttligt samband mellan studiens variabler. Enligt korrelationsanalysen indikerar en ökad energiimport från Ryssland att postsovjetiska stater tenderar att rösta i större överensstämmelse med Ryssland i omröstningar i generalförsamlingen. Studien behandlar dock inte om sambandet mellan variablerna är kausalt, det vill säga om det är just energiimporten som påverkar röstningsbeteendet. Genom ytterligare forskning finns det möjligheter att studera ämnet på en mer djupgående nivå för att fastställa vilka faktorer sompåverkar staternas röstningsmönster.
Staternas energiberoende möjliggör handlingar av den typ som Ryssland utför. Ett område som sticker ut är det forna sovjetblocket, det vill säga de postsovjetiska staterna. Energiberoendet hos dessa länder tog sin början redan under sovjettidenoch fortsatte långt in på 2000-talet.
Avhandlingens forskningsfråga är: Energipolitik som ett vapen: en studie om hur Ryssland påverkar postsovjetiska staters röstningsmönster i FN:s generalförsamling. Avhandlingens material består främst av akademiska källor,samt av två huvudsakliga databaser för information för avhandlingens variabler. Forskningsfrågan besvaras genom att analysera och jämföra de postsovjetiska staternas röstningsbeteende åren 2000–2020, med fem års mellanrum. De postsovjetiska staternas röstningsmönster fungerar som den beroende variabeln, och staternas energiimport från Ryssland som studiens oberoende variabel. Avhandlingen utförs som en kvantitativ studie, där data samlas in från tvåhuvudsakliga datakällor. Resultatet analyseras sedan för varsitt år som variablerna mätts, genom deskriptiv- och korrelationsanalys.Sedan analyseras resultatet uravhandlingen teoretiska perspektiv, dvs. Realism.
Studiens resultat antyder att det finns ett måttligt samband mellan studiens variabler. Enligt korrelationsanalysen indikerar en ökad energiimport från Ryssland att postsovjetiska stater tenderar att rösta i större överensstämmelse med Ryssland i omröstningar i generalförsamlingen. Studien behandlar dock inte om sambandet mellan variablerna är kausalt, det vill säga om det är just energiimporten som påverkar röstningsbeteendet. Genom ytterligare forskning finns det möjligheter att studera ämnet på en mer djupgående nivå för att fastställa vilka faktorer sompåverkar staternas röstningsmönster.