Ett pilotexperiment inom donationsbeteende i Finland
Hilli, Jacob (2024)
Hilli, Jacob
2024
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024061955680
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024061955680
Tiivistelmä
För att en välgörenhetsorganisation skall kunna fortsätta uppnå de mål de strävar efter, behövs kapital från donatorer. Denna avhandling fokuserar på privatpersoner som donatorer. Privatpersoner kan donera en klumpsumma till en välgörenhetsorganisation eller en viss summa per månad. I jämförelse med de andra nordiska länderna, donerar finländare mindre än de övriga nordbor. Det finns dock faktorer som kan påverka personens val att göra en donation och summan hen donerar. Välgörenhetsorganisationens syfte, inramningen av välgörenhetsorganisationen kommunikation, känslan av vinster och förluster och kognitiv dissonans är alla orsaker som kan påverka personens val.
Att donera en klumpsumma eller en mindre rat varje månad är två sätt att rama in donationssättet, för att få mera pengar till välgörenhetsorganisationen. Det finns dock argument för att fortsätta undersöka nya donationssätt. Syftet med denna avhandling är att skapa mera förståelse kring hur donationsbeteende påverkas av inramningen av donationssätt. Avhandlingen undersöker hur personer skulle donera ifall de skulle ha ett val att kunna donera en viss procent av sin lön till en välgörenhetsorganisation. Undersökningen görs som ett experiment, där deltagarna svarar på ett frågeformulär om och hur mycket de skulle donera i hypotetiska scenarier. 38 stycken deltagare deltog i experimentet. Svaren används som data för mätningar som undersöker skillnaderna i medeltalen av donationerna som deltagarna skulle donera då de donerar en viss procent av deras hypotetiska lön och donationen som doneras som en klumpsumma, under ett år. En mätning som studerar fallvis, om personerna skulle donera mera då de skulle donera en klumpsumma eller då de skulle donera en viss procent av sin lön gjordes också.
Resultatet indikerar att deltagarna skulle donera mera ifall de har möjlighet att donera en viss procent av sin lön. I scenariot då alla deltagarna räknades med i resultat och då lönen var 5100 €, skulle deltagarna donera i medeltal en klumpsumma på 187,89 € och ifall de skulle donera en viss procent av sin lön, skulle de donera i medeltal 428,72 €. I 7/9 av scenarierna finns det en signifikant skillnad, där deltagarna skulle donera mera ifall de skulle få donera en viss procent av sin lön. Resultatet tyder på att det finns ett argument för att donationer som en valfri procent av donatorns lön skulle kunna samla in en större summa pengar. Organisationer skulle kunna ge som ett alternativ till donerare att donera en viss procent av sin lön för att öka donationssummorna. Scenarierna i experimentet var dock hypotetiska, vilket betyder att det skulle behövas experiment där verkliga pengar används, för att kunna bevisa att resultatet stämmer utanför hypotetiska situationer.
Att donera en klumpsumma eller en mindre rat varje månad är två sätt att rama in donationssättet, för att få mera pengar till välgörenhetsorganisationen. Det finns dock argument för att fortsätta undersöka nya donationssätt. Syftet med denna avhandling är att skapa mera förståelse kring hur donationsbeteende påverkas av inramningen av donationssätt. Avhandlingen undersöker hur personer skulle donera ifall de skulle ha ett val att kunna donera en viss procent av sin lön till en välgörenhetsorganisation. Undersökningen görs som ett experiment, där deltagarna svarar på ett frågeformulär om och hur mycket de skulle donera i hypotetiska scenarier. 38 stycken deltagare deltog i experimentet. Svaren används som data för mätningar som undersöker skillnaderna i medeltalen av donationerna som deltagarna skulle donera då de donerar en viss procent av deras hypotetiska lön och donationen som doneras som en klumpsumma, under ett år. En mätning som studerar fallvis, om personerna skulle donera mera då de skulle donera en klumpsumma eller då de skulle donera en viss procent av sin lön gjordes också.
Resultatet indikerar att deltagarna skulle donera mera ifall de har möjlighet att donera en viss procent av sin lön. I scenariot då alla deltagarna räknades med i resultat och då lönen var 5100 €, skulle deltagarna donera i medeltal en klumpsumma på 187,89 € och ifall de skulle donera en viss procent av sin lön, skulle de donera i medeltal 428,72 €. I 7/9 av scenarierna finns det en signifikant skillnad, där deltagarna skulle donera mera ifall de skulle få donera en viss procent av sin lön. Resultatet tyder på att det finns ett argument för att donationer som en valfri procent av donatorns lön skulle kunna samla in en större summa pengar. Organisationer skulle kunna ge som ett alternativ till donerare att donera en viss procent av sin lön för att öka donationssummorna. Scenarierna i experimentet var dock hypotetiska, vilket betyder att det skulle behövas experiment där verkliga pengar används, för att kunna bevisa att resultatet stämmer utanför hypotetiska situationer.