Ordkonstens entré i gymnasiet : Tematisk analys av lärares och experters tankar om ordkonst
Ekman, Ida (2024)
Ekman, Ida
2024
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024052335805
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024052335805
Tiivistelmä
Syftet med studien är att öka kunskap om ordkonst inom ramen för lärokursen i svenska och litteratur i gymnasiet.
För att leda mig vidare i forskningen utformades två frågeställningar, dels undersöks bakgrunden till att ordkonst introducerades i gymnasiets läroplansgrunder, dels hur lärare förstår och tillämpar ordkonst.
Avhandlingen tar avstamp i en kvalitativ forskningsansats. För att samla in data intervjuades elva informanter, såväl gymnasielärare i svenska och litteratur som utbildningsexperter. Som metod för dataanalys användes tematisk analys.
Resultaten visar att ordkonst kom in i läroplansgrunderna för att bredda begreppet kreativt skrivande, som funnits med tidigare, och för att betona vikten av att studerande har en egen röst. Ordkonst fanns sedan tidigare med i läroplansgrunder för andra utbildningsstadier, vilket gjorde att det var naturligt att ta med det också på gymnasienivå.
Gymnasielärare i svenska och litteratur är osäkra på begreppets innebörd och benämner sällan sina övningar som ordkonst, även om de får in det i sin undervisning genom mångsidiga arbetssätt. I gymnasiet ligger stort fokus på studentexamensproven. Det kan upplevas svårt att motivera varför studerande ska jobba med ordkonst i stället för att öva på proven i skriv- och läskompetens, men det framkommer att ordkonstövningar kan stöda studerande inför studentexamensproven.
Såväl lärare som experter inom svenska och litteratur konstaterar att fortbildningar skulle vara på sin plats för att få konsensus om ordkonstens innebörd, och för att ge lärare idéer och inspiration till hur de kan få med ordkonst i undervisningen.
För att leda mig vidare i forskningen utformades två frågeställningar, dels undersöks bakgrunden till att ordkonst introducerades i gymnasiets läroplansgrunder, dels hur lärare förstår och tillämpar ordkonst.
Avhandlingen tar avstamp i en kvalitativ forskningsansats. För att samla in data intervjuades elva informanter, såväl gymnasielärare i svenska och litteratur som utbildningsexperter. Som metod för dataanalys användes tematisk analys.
Resultaten visar att ordkonst kom in i läroplansgrunderna för att bredda begreppet kreativt skrivande, som funnits med tidigare, och för att betona vikten av att studerande har en egen röst. Ordkonst fanns sedan tidigare med i läroplansgrunder för andra utbildningsstadier, vilket gjorde att det var naturligt att ta med det också på gymnasienivå.
Gymnasielärare i svenska och litteratur är osäkra på begreppets innebörd och benämner sällan sina övningar som ordkonst, även om de får in det i sin undervisning genom mångsidiga arbetssätt. I gymnasiet ligger stort fokus på studentexamensproven. Det kan upplevas svårt att motivera varför studerande ska jobba med ordkonst i stället för att öva på proven i skriv- och läskompetens, men det framkommer att ordkonstövningar kan stöda studerande inför studentexamensproven.
Såväl lärare som experter inom svenska och litteratur konstaterar att fortbildningar skulle vara på sin plats för att få konsensus om ordkonstens innebörd, och för att ge lärare idéer och inspiration till hur de kan få med ordkonst i undervisningen.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [595]