Biblioterapi : En översikt och dess tillämpning på bibliotek
Jägerskiöld, Heidi (2024)
2024
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024053041326
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024053041326
Tiivistelmä
Syftet med den här pro gradu-avhandlingen är att beskriva vad biblioterapi är, att ta reda på hurdan biblioterapeutisk verksamhet som redan finns, samt undersöka om någon typ av biblioterapeutisk verksamhet kunde ordnas i det allmänna biblioteket Kimito bibliotek. Följande forskningsfrågor har ställts: Vad är biblioterapi? Hur definieras biblioterapi? Hurdan biblioterapeutisk verksamhet finns det och vad finns det för närliggande verksamhet till biblioterapin? Hurdan biblioterapeutisk verksamhet kunde ordnas vid Kimito bibliotek? Hur kan biblioteken bidra till ett bättre mentalt välbefinnande?
En explorativ undersökning har utförts för att besvara forskningsfrågorna och avhandlingen kan huvudsakligen klassas som en litteraturöversikt. Informationssökningsprocessen kan liknas vid Marcia J. Bates (1989) berrypicking-modell. För avhandlingen har Katarina Båth och Päivi Kosonen intervjuats. Som grund för avhandlingen finns förutom litteratur och de två nämnda intervjuerna också material från en informationskurs om biblioterapi och andra föreläsningstillfällen samt övrig personlig kommunikation.
Biblioterapi är ett paraplybegrepp som är svårt att definiera och alltid behöver definieras i sitt sammanhang. Det finns olika åsikter om vad som kan räknas som biblioterapi. Det övergripande målet med biblioterapi är dock att förbättra välbefinnandet med hjälp av litteratur. I Sverige används benämningen biblioterapi medan man i Finland använder begreppet litteraturterapi (på finska kirjallisuusterapia) för att inkludera även skrivande och all sorts litteratur i verksamheten. Det finns många olika typer av biblioterapi och även flera typer av verksamhet som inte räknas som biblioterapi men som är så pass lika att de ofta omnämns i samma källor som biblioterapin. Till dem hör t.ex. kreativt skrivande, böcker på recept, Shared reading och ordkonst. I teoridelen inkluderas också biblioterapins historia medan kapitlet Biblioterapi i praktiken omfattar saker som man behöver tänka på om man ordnar biblioterapeutisk verksamhet: målgrupp, val av litteratur, praktiska arrangemang, ledarens egenskaper och utbildning.
Verksamhet som redan ordnas är t.ex. läsecirklar, både biblioterapeutiska och vanliga, Shared reading-grupper, litteraturterapigrupper med fokus på skrivande och ordkonst för barn. Med en vid syn på biblioterapi kan också sägas att vanligt biblioteksarbete, som att t.ex. rekommendera böcker, kan räknas som biblioterapi.
Mental hälsa och läsfrämjande arbete är två ämnen som båda är aktuella och som sammanförs av biblioterapin. Många lider av mental ohälsa och biblioteken kunde stöda samhället genom att erbjuda verksamhet som kan verka förebyggande mot psykiska besvär och även vara stöd under behandling för psykisk sjukdom. Shared reading och ordkonst kunde lämpa sig som verksamheter vid Kimito bibliotek om ledare med lämplig utbildning finns att tillgå. Liknande verksamhet har ordnats med framgång vid andra bibliotek.
En explorativ undersökning har utförts för att besvara forskningsfrågorna och avhandlingen kan huvudsakligen klassas som en litteraturöversikt. Informationssökningsprocessen kan liknas vid Marcia J. Bates (1989) berrypicking-modell. För avhandlingen har Katarina Båth och Päivi Kosonen intervjuats. Som grund för avhandlingen finns förutom litteratur och de två nämnda intervjuerna också material från en informationskurs om biblioterapi och andra föreläsningstillfällen samt övrig personlig kommunikation.
Biblioterapi är ett paraplybegrepp som är svårt att definiera och alltid behöver definieras i sitt sammanhang. Det finns olika åsikter om vad som kan räknas som biblioterapi. Det övergripande målet med biblioterapi är dock att förbättra välbefinnandet med hjälp av litteratur. I Sverige används benämningen biblioterapi medan man i Finland använder begreppet litteraturterapi (på finska kirjallisuusterapia) för att inkludera även skrivande och all sorts litteratur i verksamheten. Det finns många olika typer av biblioterapi och även flera typer av verksamhet som inte räknas som biblioterapi men som är så pass lika att de ofta omnämns i samma källor som biblioterapin. Till dem hör t.ex. kreativt skrivande, böcker på recept, Shared reading och ordkonst. I teoridelen inkluderas också biblioterapins historia medan kapitlet Biblioterapi i praktiken omfattar saker som man behöver tänka på om man ordnar biblioterapeutisk verksamhet: målgrupp, val av litteratur, praktiska arrangemang, ledarens egenskaper och utbildning.
Verksamhet som redan ordnas är t.ex. läsecirklar, både biblioterapeutiska och vanliga, Shared reading-grupper, litteraturterapigrupper med fokus på skrivande och ordkonst för barn. Med en vid syn på biblioterapi kan också sägas att vanligt biblioteksarbete, som att t.ex. rekommendera böcker, kan räknas som biblioterapi.
Mental hälsa och läsfrämjande arbete är två ämnen som båda är aktuella och som sammanförs av biblioterapin. Många lider av mental ohälsa och biblioteken kunde stöda samhället genom att erbjuda verksamhet som kan verka förebyggande mot psykiska besvär och även vara stöd under behandling för psykisk sjukdom. Shared reading och ordkonst kunde lämpa sig som verksamheter vid Kimito bibliotek om ledare med lämplig utbildning finns att tillgå. Liknande verksamhet har ordnats med framgång vid andra bibliotek.