Må toppen, nå toppen? : Psykisk hälsa i ungdomsidrottens utvecklingsplan

Abstract

Syftet med denna avhandling är att undersöka hur psykisk hälsa hanteras i dokumentet Idrottarens utvecklingssteg för 13–19-åringar. Avsikten är att få en bättre förståelse av mål, innehåll och metoder som är relaterade till psykisk hälsa. Avhandlingen är baserad på tidigare forskning om och utveckling av utvecklingsmodeller för idrottare, särskilt den så kallade DMSP-modellen. Läroplansteori används som en teoretisk och analytisk referensram för arbetet, där utvecklingsdokumentet och förväntningarna på dess realisering trots skillnader och olikheter har många likheter med styrdokument för skola och utbildning. Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys av dokumentet Idrottarens utvecklingssteg, beslutsfasen 13–19 år. Dokumentet (140 sidor) har utarbetats av ett fyrtiotal forskare och experter som bidragit med olika perspektiv på ungdomsidrott. Den utgavs år 2014 och var avsedd att bidra till en röd tråd i ungdomsidrotten i Finland. Innehållsanalysen genererade sju teman för psykisk hälsa: hälsobeteende, motivation, tankeförmåga, känslor, värderingar, social tillhörighet och utvecklingsmiljö. Resultatet av undersökningen visar att dokumentet är i linje med DMSP-modellen vad gäller målsättningar och syften för ungdomars idrottsverksamhet. Med avseende på grundläggande didaktiska frågor om varför, vad och hur, visar analysen att dokumentet inte har särskild uppmärksamhet på ungdomars psykiska hälsa. Dokumentet ser på psykisk hälsa främst som ett medel för att kunna vara idrottsligt aktiv. Psykisk hälsa är inte ett innehåll som står på egna ben, utan är alltid integrerad i annat innehåll och stöder andra syften. Innehållet handlar främst om kognitiva färdigheter som observation, beslutsfattande och medvetenhet, till exempel gällande inre modeller som förbättrar prestationsmöjligheterna. Dokumentets syn på hur psykisk hälsa ska stödas handlar främst om mångsidighet, och även här främst med avseende på fysiska färdigheter. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att även om aspekter av psykisk hälsa förekommer i dokumentet Idrottarens utvecklingssteg är psykisk hälsa inte uttryckt som ett mål i sig för utveckling, utan antingen som ett stöd för eller som en konsekvens av fysisk färdighetsutveckling. Därmed blir dokumentet också något vagt med avseende på mål och innehåll för psykisk hälsa.