Socialt stöd och dess påverkan på ungas känslor : En kvantitativ studie om vilken påverkan stöd av föräldrar, lärare och kamrater har på positiva och negativa känslor hos unga
Svahn, Lina (2024)
Svahn, Lina
2024
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024051732266
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024051732266
Tiivistelmä
Syftet med den här avhandlingen är att undersöka om det finns ett samband mellan socialt stöd och ungas positiva och negativa känslor. I studien undersöks både socialt stöd som helhet men lärarstöd, kamratstöd och föräldrastöd undersöks också var för sig för att se vilken effekt de har på positiva och negativa känslor. Studien undersöker också om sambanden mellan olika former av socialt stöd och positiva och negativa känslor är lika starka för flickor och pojkar samt om det finns könsskillnader i nivån av socialt stöd och positiva och negativa känslor för flickor och pojkar.
Forskningsfrågorna för avhandlingen är följande:
1. Finns det ett samband mellan socialt stöd och ungas positiva och negativa känslor?
2. Har något av stöden mer eller mindre effekt än de andra?
3. Är sambanden mellan olika former av socialt stöd och positiva och negativa känslor lika starka för flickor och pojkar?
4. Finns det könsskillnader i nivån av de olika formerna av socialt stöd eller positiva och negativa känslor?
Metod: Metoden som används i avhandlingen är en kvantitativ forskningsansats. Materialet som använts i studien samlades in i samband med REBOOT-projektet inom ämnet utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi. Deltagarna i studien är elever i åk 9 samt första och andra årets studerande i gymnasiet. Materialet samlades in från tre högstadieskolor och två gymnasier i Österbotten och Nyland.
Resultat: Resultatet i den här undersökningen var att socialt stöd hade effekt på ungas känslor. Både föräldrastöd, lärarstöd och kamratstöd påverkade ungas positiva och negativa känslor. Studien påvisade också att föräldrastöd hade störst effekt på positiva känslor medan kamratstöd hade störst effekt på negativa känslor. Det fanns inte några könsskillnader i sambandet mellan olika former av socialt stöd och positiva och negativa känslor. Däremot upptäcktes könsskillnader i nivån av föräldrastöd och positiva känslor.
Forskningsfrågorna för avhandlingen är följande:
1. Finns det ett samband mellan socialt stöd och ungas positiva och negativa känslor?
2. Har något av stöden mer eller mindre effekt än de andra?
3. Är sambanden mellan olika former av socialt stöd och positiva och negativa känslor lika starka för flickor och pojkar?
4. Finns det könsskillnader i nivån av de olika formerna av socialt stöd eller positiva och negativa känslor?
Metod: Metoden som används i avhandlingen är en kvantitativ forskningsansats. Materialet som använts i studien samlades in i samband med REBOOT-projektet inom ämnet utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi. Deltagarna i studien är elever i åk 9 samt första och andra årets studerande i gymnasiet. Materialet samlades in från tre högstadieskolor och två gymnasier i Österbotten och Nyland.
Resultat: Resultatet i den här undersökningen var att socialt stöd hade effekt på ungas känslor. Både föräldrastöd, lärarstöd och kamratstöd påverkade ungas positiva och negativa känslor. Studien påvisade också att föräldrastöd hade störst effekt på positiva känslor medan kamratstöd hade störst effekt på negativa känslor. Det fanns inte några könsskillnader i sambandet mellan olika former av socialt stöd och positiva och negativa känslor. Däremot upptäcktes könsskillnader i nivån av föräldrastöd och positiva känslor.
Kokoelmat
- 515 Psykologia [263]