Early Adolescents’ Perfectionism Profiles and Connections to Achievement Goal Orientations : Testing the 2 x 2 Model of Dispositional Perfectionism

Abstract

Introduction: Perfectionism is considered a narrow personality trait, which is in research often divided into perfectionistic strivings (i.e., a strive for perfection, unrealistic high personal standards; typically related to adaptive mental health outcomes) and perfectionistic concerns (i.e., concerns about mistakes, excessively critical evaluations; generally associated with maladaptive mental health outcomes). A notable gap in the literature was identified as no previous study has centered on early adolescents through a person-centered approach when examining perfectionism, achievement goal orientations, and academic achievement. This study aimed to investigate the 2 x 2 model of perfectionism in relation to achievement goal orientations in early adolescence using the following research questions: (1) Which perfectionistic profiles can be identified among early adolescents in a Swedish-speaking region of Finland? (2) Are there gender variations across the profiles? (3) How do the students differ in their achievement goal orientations based on their perfectionism profiles? (4) How do the students differ in their academic achievement based on their perfectionism profiles?

Method: Data was analyzed from the CONSENSUS (Swe SAMSYN) research project, which is an ongoing project about well-being between Åbo Akademi University, Vaasa, and Mustasaari (2021-2025). Data was analyzed quantitively from a total of 706 respondents aged between 10 and 13. Exploratory factor analyses, latent profile analyses, and analyses of variance were conducted to find latent structures and to measure mean differences tied to the purpose and the research questions.

Results and discussion: Four profiles were identified: ambitious (high strivings, low concerns), perfectionists, (high strivings, high concerns), moderate perfectionists (moderate strivings, moderate concerns), and non-perfectionists (low strivings, low concerns). However, no profile of concerned students nor gender differences across profiles were identified. The ambitious and the perfectionists reported overall high levels of mastery-oriented goal orientations, while the perfectionists also scored fairly high on performance-avoidance. The non-perfectionists reported overall rather low levels of all goal orientations, whereas the moderate perfectionists scored moderately on all goal orientations. Finally, only one of the original hypotheses of the 2 x 2 model was supported when examining how the profiles differed in academic achievement. In other words, the ambitious students were related to higher academic achievement than non-perfectionists. According to the social cognitive perspective, a relationship was expected between perfectionism and academic achievement, and between perfectionism and achievement goal orientations. Despite the causality of the relationships left undiscovered, the identified non-causal relationships support the theoretical framework.

Introduktion: Perfektionism är ett personlighetsdrag som i forskning generellt delas in i perfektionistisk strävan (dvs. strävan efter perfektion; förknippas ofta med positiva psykisk hälsotillstånd) och perfektionistisk oro (dvs. rädsla för att misslyckas; förknippas ofta med negativa psykisk hälsotillstånd). En forskningslucka kunde identifieras eftersom ingen tidigare studie har undersökt perfektionism, målorienteringar och skolprestationer hos yngre ungdomar med ett personcentrerad tillvägagångssätt. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur 2 x 2 modellen för perfektionism påverkar yngre ungdomars målorienteringar och skolprestationer. Syftet besvarades med följande forskningsfrågor: (1) Vilka perfektionismprofiler kan identifieras bland yngre ungdomar i en svenskspråkig region i Finland? (2) Finns det könsskillnader mellan profilerna? (3) Hur skiljer sig elevernas målorienteringar baserat på deras profiltillhörigheter? (4) Hur skiljer sig elevernas skolprestationer baserat på deras profiltillhörigheter?

Metod: Data från projekt SAMSYN (eng. CONSENSUS) användes, vilket är ett pågående forskningsprojekt (2021–2025) om elevers välmående mellan Åbo Akademi, Vasa stad och Korsholms kommun. Totalt 706 respondenter inkluderades i denna avhandling och deras åldrar varierade från 10–13 år. Explorativa faktoranalyser, latenta profilanalyser och variansanalyser utfördes för att hitta latenta strukturer och jämföra medelvärden mellan grupperna knutna till syftet och forskningsfrågorna.

Resultat och diskussion: Följande fyra profiler identifierades: ambitiösa elever (höga nivåer av strävan, låga nivåer av oro), perfektionister, (höga nivåer av strävan, höga nivåer av oro) måttliga perfektionister (måttliga nivåer av strävan, måttliga nivåer av oro) och icke-perfektionister (låga nivåer av strävan, låga nivåer av oro). Den förväntade profilen oroade elever (låga nivåer av strävan, höga nivåer av oro) identifierades inte, och inte heller några könsskillnader mellan profilerna. De ambitiösa eleverna och perfektionisterna rapporterade höga nivåer av mastery-relaterade målorienteringar och relativt höga nivåer av den prestationsundvikande målorienteringen. De måttliga perfektionisterna rapporterade måttliga nivåer av alla målorienteringar, medan icke-perfektionisterna fick relativt låga poäng på alla målorienteringar. Gällande skolprestationer kunde det konstateras att enbart en av de ursprungliga hypoteserna i 2 x 2 modellen fick stöd, vilket innebar att de ambitiösa eleverna hade högre skolprestationer jämfört med icke-perfektionisterna. 2 x 2 modellen för perfektionism och målorienteringsteorin fungerade som specifika teorier för denna avhandling, medan det socialkognitiva perspektivet fungerade som den breda teoretiska referensramen. Enligt det socialkognitiva perspektivet kunde ett samband förväntas mellan perfektionism och målorienteringar samt mellan perfektionism och skolprestationer. Trots att de valda statistiska analyserna inte mätte kausala samband kan det konstateras att de icke-kausala samband som identifierades stöder den teoretiska referensramen.