Radikala högern och dess värderingar : En studie av unga sannfinländska väljare

Abstract

Högerpopulistiska partier har en klar medvind i de flesta liberala demokratierna, speciellt i Europa. Den postmaterialistiska förskjutningen har länge varit en ledande teori inom väljarbeteende där den ekonomiska tryggheten möjliggjort väljare att utveckla nya värderingar. Politiska värderingarna har skiftat mot mer miljömedvetenhet och yttrandefrihet vilket gett rum för de gröna partierna. Högerpopulismens ökade popularitet tyder ändå att det finns något som denna teori inte har kunnat ta i beaktande och det kulturella motslaget har setts som en orsak, där de äldre generationerna motsätter sig den nya sociokulturella politiken. Dock har tidigare forskningar bevisat att det är framför allt unga som har ett ökat intresse för högerpopulistiska partier. Sannfinländarna i Finland används som ett fall för att ge en inblick i denna förändring och är ett intressant fall eftersom de också ökar i popularitet med invandrarkritiska frågor även fast Finland har relativt låg invandringskvot jämfört med de övriga nordiska länderna. Avhandlingens syfte är att undersöka den unga väljarkåren i Finland med betoning på den sannfinländska väljaren. Genom att analysera demografiska variabler så som kön, valkrets, kommunkategori, utbildningskategori och sysselsättning ger det läsaren en bra överblick över hur den sannfinländske väljaren ser ut. Tillsammans med detta kompletteras också resultaten med politiskt missnöje som även i stöd av empiriska resultat kan spela en roll på grund av Sannfinländarnas ställning som protestparti. Till sist analyseras de olika partiernas väljare med varandra för att förstå hur de politiska attityderna skiljer sig mellan väljarna. Analysen genomförs med korstabuleringar, regressionsanalys och index i ett kvantitativt forskningssamband. Begränsningen är personer mellan 18 och 30 år och resultat av en studie gjord vid riksdagsvalet 2023 vars data är insamlad vid Åbo Akademi genom online enkäter. Resultaten i avhandlingen stämmer överens med tidigare forskningar gällande ungas väljarbeteende. Det finns signifikanta skillnader i utbildningskategorier och kön inom den unga sannfinländska väljarkåren. Sannfinländska väljare är generellt mer missnöjda på politiker över lag om man begränsar det till partier som är med i riksdagen. Unga sannfinländska väljare ligger också längst ut på den sociokulturella skalan vad gäller TAN värderingar och ligger endast ett steg åt vänster ifrån Samlingspartiet på den socioekonomiska skalan. Orsakerna till detta kan vara många men bland annat lågutbildade mäns ställning i samhället, eller ekonomiska svårigheter verkar vara indirekta orsaker till denna förskjutning i politiken. Detta fenomen är globalt, och inte endast begränsat till Finland, vilket innebär att det finns en allmän gemensam faktor som gör att den unga väljarkåren frångår de postmaterialistiska värderingarna.