Relationers betydelse i lärarpraktik inom småbarnspedagogik : En kvalitativ studie ur tre perspektiv: lärarstuderandes, blivande fälthandledares och ledares
Buss, Anna (2024-06-07)
Åbo Akademi
07.06.2024
Kappa & artikkeli I: Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Artikkeli II: CC BY-NC
Artikkeli III: CC BY
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4379-0
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4379-0
Tiivistelmä
Denna avhandling syftar till att analysera betydelsen av olika dimensioner av relationer inom praktikdelen av lärarutbildningen inom småbarnspedagogik. Fokus ligger på tre perspektiv: lärarstuderande inom småbarnspedagogik, blivande fälthandledare och ledare inom småbarnspedagogik. Avhandlingen har två forskningsfrågor: Hur synliggörs relationer mellan daghemmen och lärarutbildningen genom lärarstuderandes praktik? och Hur förstås relationen mellan fälthandledaren och lärarstuderande?
Studien har sin teoretiska utgångspunkt från teorin om det tredje rummet och ett relationellt perspektiv. Det tredje rummet betraktas som en hybrid mötesplats där lärarutbildningen och daghemmen sammanstrålar och deltagarna integrerar och lär sig tillsammans. För att utveckla det tredje rummet är delaktighet, ömsesidiga relationer och meningsfulla relationer avgörande, enligt det relationella perspektivet. Dessa teorier kompletteras av socialkonstruktivismen och ger en förståelse som främjar effektiva lärmiljöer, särskilt i daghemsmiljö. Dessa miljöer erbjuder lärarstuderande att praktisera sitt framtida yrke som lärare inom småbarnspedagogik och skapar en kultur som värdesätter deras röster och erfarenheter. På detta sätt odlas en trygg praktikplats som främjar en öppen dialog och möjliggör en holistisk utbildningsupplevelse.
Kontexten för studien är praktikperioderna inom lärarutbildningen i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi och det nätverk av daghem, som kallas övningsdaghem, som erbjuder praktikplatser åt lärarstuderande.
Forskningsdatat för avhandlingen samlades in från lärarstuderande inom småbarnspedagogik som nyligen hade genomfört en praktikperiod, blivande fälthandledare som deltog i handledarutbildning och ledare inom småbarnspedagogik efter möten kring samarbetsavtal. Datainsamlingsmetoderna var enkäter, intervjuer och essäer. Det kvalitativa datamaterialet analyserades med hjälp av ett induktivt och narrativt förhållningssätt. Avhandlingens syfte uppnåddes genom tre delstudier.
Den första delstudien undersöker vilket slags lärande som lärarstuderande skildrar under praktikdelen på daghem. Studien involverade 33 lärarstuderande som svarade på en digital enkät, och 7 av dem deltog i intervjuer. Datamaterialet bestod av textmaterial och transkriberade intervjuer.
I den andra delstudien undersöks blivande fälthandledares uttryck av relationell professionalism i samband med handledarutbildning. I studien deltog 77 lärare inom småbarnspedagogik på handledarutbildningen genom en reflekterande essä. Datamaterialet består av 233 sidor skriven text.
Syftet med den tredje delstudien är att öka förståelsen för samarbetet mellan småbarnspedagogik och universitet i ett tredje rum. I studien deltog 21 ledare inom småbarnspedagogik genom intervjuer. Datamaterialet består av transkriberade intervjuer.
Resultatet från denna avhandling visar att inledningen av praktikperioden är avgörande för att etablera relationer och underlätta lärarstuderandes lärandeprocess. När relationen mellan fälthandledare och lärarstuderande stöter på problem, resulterar det i frustration hos lärarstuderande och påverkar deras lärande under praktikperioden. Det är av ytterst vikt att både lärarstuderande och fälthandledare aktivt arbetar för att skapa en fungerande relation där jämlikhet och kommunikation är centrala komponenter.
Blivande fälthandledare behöver ha möjlighet att engagera sig i självreflektion för att öka medvetenheten om sin roll som fälthandledare och för att känna sig trygga i den. Handledaruppdraget kräver en egen kompetens, och studiens resultat visar att handledarutbildningen bidrar till utvecklingen av relationell professionalism hos blivande fälthandledare.
Genom att lärarstuderande tar del av verksamheten vid daghemmet, utvecklas meningsfulla relationer mellan dem och fälthandledarna. Samtidigt visar resultatet att stödet från hela arbetsgemenskapen är av central betydelse för lärarstuderandes lärande under praktiken. Lärarstuderande betonar att de har haft möjlighet att lära och utvecklas under praktikperioden när de har blivit inkluderade i verksamhetsmiljön från första stund.
Samarbetet mellan universitet och daghemmen inom ramen för det utvecklade tredje rummet visar att ledarna gärna ser lärarstuderande närvarande på daghemmen, eftersom detta möjliggör för personalen att ta del av den senaste kunskapen och forskningen. Att ingå i en akademisk förankrad verksamhet anses gynnsamt för daghemmen, då det främjar utvecklingen av småbarnspedagogiken och ökar kompetensen hos personalen. Genom införandet av nya pedagogiska metoder som lärarstuderande för med sig. Motivet bakom att etablera relationer med lärarutbildningen är att få tillgång till den senaste forskningen och kunskapen, vilket tyder på en stark vilja till utveckling bland ledarna. För att främja kunskapsutbytet mellan lärarstuderande och personalen på daghemmen krävs ett tredje rum där alla parter är villiga att skapa och upprätthålla relationer. Genom att bjuda in lärarstuderande till daghemmen och uppmuntra relationer inom det tredje rummet ges möjligheten för alla att växa och utvecklas, vilket i sin tur bidrar till utbildningen av professionella inom småbarnspedagogik. Detta kräver dock både tid och mod från båda parter för att etableras på jämlika grunder. This thesis aims to analyse the importance of various dimensions of relationships within the practicum of teacher education in early childhood education. The focus is on three perspectives: teacher students in early childhood education, future mentors, and leaders in early childhood education. The thesis has two research questions: How are relationships between ECEC centre and teacher education made visible through the practicum of teacher students? and How is the relationship between the mentor and teacher student understood?
The study is theoretically grounded in the theory of the third space and a relational perspective. The third space is considered a hybrid space where teacher education and ECEC centre converge, and participants integrate and learn together. To develop the third space, participation, mutual relationships, and meaningful relationships are crucial, according to the relational perspective. These theories are complemented by social constructivism and provide an understanding that promotes effective learning environments, especially in ECEC settings. These environments offer teacher students the opportunity to practice their future profession as early childhood teachers and create a culture that values their voices and experiences. In this way, a secure practice site is cultivated that promotes open dialogue and enables a holistic educational experience.
The context for the study is the practicum periods within teacher education in early childhood education at Åbo Akademi university and the network of ECEC centres, which offer practicum periods to teacher students.
Research data for the thesis was collected from teacher students in early childhood education who had recently completed a practicum period, future mentors participating in mentor training, and leaders in early childhood education after meetings regarding cooperation agreements. Data collection methods included surveys, interviews, and essays. The qualitative data were analysed using an inductive and narrative approach. The aim of the thesis was achieved through three sub-studies.
The first sub-study investigates what kind of learning teacher students describe during practicum at ECEC centres. The study involved 33 teacher students who responded to a digital survey, and 7 of them participated in interviews. The data consisted of textual material and transcribed interviews.
The second sub-study explores ECEC teachers´ relational professionalism during mentor training. The study involved 77 students in mentor training through a reflective essay. The data consisted of 233 pages of written text.
The purpose of the third sub-study was to increase understanding of collaboration between early childhood education and the university within the third space. The study involved 21 leaders in early childhood education through interviews. The data consisted of transcribed interviews.
The results of this thesis show that the beginning of the practicum period is crucial for establishing relationships and facilitating teacher students' learning process. When the relationship between the mentor and teacher student encounters difficulties, it results in frustration for teacher students and affects their learning during the practicum period. It is extremely important that both teacher students and mentors actively work to create a functioning relationship where equality and communication are central components.
Future mentors need the opportunity to engage in self-reflection to increase awareness of their role as mentors and to feel confident in it. The role requires its own competence, and the results of the study show that mentor training contributes to the development of relational professionalism in future mentors.
By participating in the activities at the ECEC centre, teacher students develop meaningful relationships with the mentors. At the same time, the results show that support from the entire work community is of central importance for teacher students' learning during practicum. Teacher students emphasize that they have had the opportunity to learn and develop during the practicum period when they have been included in the environment from the outset.
Collaboration between the university and ECEC centres within the framework of the developed third space shows that leaders welcome teacher students' presence at ECEC centres, as this enables staff to access the latest knowledge and research. Being part of an academically anchored operation is considered beneficial for ECEC centres, as it promotes the development of early childhood education and increases the competence of the staff through the introduction of new educational methods brought by teacher students. The motive behind establishing relationships with teacher education is to access the latest research and knowledge, indicating a strong willingness for development among leaders. To promote knowledge exchange between teacher students and ECEC centre staff, a third space is required where all parties are willing to create and maintain relationships. By inviting teacher students to ECEC centre and encouraging relationships within the third space, the opportunity for everyone to grow and develop is provided, which in turn contributes to the education of professionals in early childhood education. However, this requires both time and courage from both parties to be established on equal terms.
Studien har sin teoretiska utgångspunkt från teorin om det tredje rummet och ett relationellt perspektiv. Det tredje rummet betraktas som en hybrid mötesplats där lärarutbildningen och daghemmen sammanstrålar och deltagarna integrerar och lär sig tillsammans. För att utveckla det tredje rummet är delaktighet, ömsesidiga relationer och meningsfulla relationer avgörande, enligt det relationella perspektivet. Dessa teorier kompletteras av socialkonstruktivismen och ger en förståelse som främjar effektiva lärmiljöer, särskilt i daghemsmiljö. Dessa miljöer erbjuder lärarstuderande att praktisera sitt framtida yrke som lärare inom småbarnspedagogik och skapar en kultur som värdesätter deras röster och erfarenheter. På detta sätt odlas en trygg praktikplats som främjar en öppen dialog och möjliggör en holistisk utbildningsupplevelse.
Kontexten för studien är praktikperioderna inom lärarutbildningen i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi och det nätverk av daghem, som kallas övningsdaghem, som erbjuder praktikplatser åt lärarstuderande.
Forskningsdatat för avhandlingen samlades in från lärarstuderande inom småbarnspedagogik som nyligen hade genomfört en praktikperiod, blivande fälthandledare som deltog i handledarutbildning och ledare inom småbarnspedagogik efter möten kring samarbetsavtal. Datainsamlingsmetoderna var enkäter, intervjuer och essäer. Det kvalitativa datamaterialet analyserades med hjälp av ett induktivt och narrativt förhållningssätt. Avhandlingens syfte uppnåddes genom tre delstudier.
Den första delstudien undersöker vilket slags lärande som lärarstuderande skildrar under praktikdelen på daghem. Studien involverade 33 lärarstuderande som svarade på en digital enkät, och 7 av dem deltog i intervjuer. Datamaterialet bestod av textmaterial och transkriberade intervjuer.
I den andra delstudien undersöks blivande fälthandledares uttryck av relationell professionalism i samband med handledarutbildning. I studien deltog 77 lärare inom småbarnspedagogik på handledarutbildningen genom en reflekterande essä. Datamaterialet består av 233 sidor skriven text.
Syftet med den tredje delstudien är att öka förståelsen för samarbetet mellan småbarnspedagogik och universitet i ett tredje rum. I studien deltog 21 ledare inom småbarnspedagogik genom intervjuer. Datamaterialet består av transkriberade intervjuer.
Resultatet från denna avhandling visar att inledningen av praktikperioden är avgörande för att etablera relationer och underlätta lärarstuderandes lärandeprocess. När relationen mellan fälthandledare och lärarstuderande stöter på problem, resulterar det i frustration hos lärarstuderande och påverkar deras lärande under praktikperioden. Det är av ytterst vikt att både lärarstuderande och fälthandledare aktivt arbetar för att skapa en fungerande relation där jämlikhet och kommunikation är centrala komponenter.
Blivande fälthandledare behöver ha möjlighet att engagera sig i självreflektion för att öka medvetenheten om sin roll som fälthandledare och för att känna sig trygga i den. Handledaruppdraget kräver en egen kompetens, och studiens resultat visar att handledarutbildningen bidrar till utvecklingen av relationell professionalism hos blivande fälthandledare.
Genom att lärarstuderande tar del av verksamheten vid daghemmet, utvecklas meningsfulla relationer mellan dem och fälthandledarna. Samtidigt visar resultatet att stödet från hela arbetsgemenskapen är av central betydelse för lärarstuderandes lärande under praktiken. Lärarstuderande betonar att de har haft möjlighet att lära och utvecklas under praktikperioden när de har blivit inkluderade i verksamhetsmiljön från första stund.
Samarbetet mellan universitet och daghemmen inom ramen för det utvecklade tredje rummet visar att ledarna gärna ser lärarstuderande närvarande på daghemmen, eftersom detta möjliggör för personalen att ta del av den senaste kunskapen och forskningen. Att ingå i en akademisk förankrad verksamhet anses gynnsamt för daghemmen, då det främjar utvecklingen av småbarnspedagogiken och ökar kompetensen hos personalen. Genom införandet av nya pedagogiska metoder som lärarstuderande för med sig. Motivet bakom att etablera relationer med lärarutbildningen är att få tillgång till den senaste forskningen och kunskapen, vilket tyder på en stark vilja till utveckling bland ledarna. För att främja kunskapsutbytet mellan lärarstuderande och personalen på daghemmen krävs ett tredje rum där alla parter är villiga att skapa och upprätthålla relationer. Genom att bjuda in lärarstuderande till daghemmen och uppmuntra relationer inom det tredje rummet ges möjligheten för alla att växa och utvecklas, vilket i sin tur bidrar till utbildningen av professionella inom småbarnspedagogik. Detta kräver dock både tid och mod från båda parter för att etableras på jämlika grunder.
The study is theoretically grounded in the theory of the third space and a relational perspective. The third space is considered a hybrid space where teacher education and ECEC centre converge, and participants integrate and learn together. To develop the third space, participation, mutual relationships, and meaningful relationships are crucial, according to the relational perspective. These theories are complemented by social constructivism and provide an understanding that promotes effective learning environments, especially in ECEC settings. These environments offer teacher students the opportunity to practice their future profession as early childhood teachers and create a culture that values their voices and experiences. In this way, a secure practice site is cultivated that promotes open dialogue and enables a holistic educational experience.
The context for the study is the practicum periods within teacher education in early childhood education at Åbo Akademi university and the network of ECEC centres, which offer practicum periods to teacher students.
Research data for the thesis was collected from teacher students in early childhood education who had recently completed a practicum period, future mentors participating in mentor training, and leaders in early childhood education after meetings regarding cooperation agreements. Data collection methods included surveys, interviews, and essays. The qualitative data were analysed using an inductive and narrative approach. The aim of the thesis was achieved through three sub-studies.
The first sub-study investigates what kind of learning teacher students describe during practicum at ECEC centres. The study involved 33 teacher students who responded to a digital survey, and 7 of them participated in interviews. The data consisted of textual material and transcribed interviews.
The second sub-study explores ECEC teachers´ relational professionalism during mentor training. The study involved 77 students in mentor training through a reflective essay. The data consisted of 233 pages of written text.
The purpose of the third sub-study was to increase understanding of collaboration between early childhood education and the university within the third space. The study involved 21 leaders in early childhood education through interviews. The data consisted of transcribed interviews.
The results of this thesis show that the beginning of the practicum period is crucial for establishing relationships and facilitating teacher students' learning process. When the relationship between the mentor and teacher student encounters difficulties, it results in frustration for teacher students and affects their learning during the practicum period. It is extremely important that both teacher students and mentors actively work to create a functioning relationship where equality and communication are central components.
Future mentors need the opportunity to engage in self-reflection to increase awareness of their role as mentors and to feel confident in it. The role requires its own competence, and the results of the study show that mentor training contributes to the development of relational professionalism in future mentors.
By participating in the activities at the ECEC centre, teacher students develop meaningful relationships with the mentors. At the same time, the results show that support from the entire work community is of central importance for teacher students' learning during practicum. Teacher students emphasize that they have had the opportunity to learn and develop during the practicum period when they have been included in the environment from the outset.
Collaboration between the university and ECEC centres within the framework of the developed third space shows that leaders welcome teacher students' presence at ECEC centres, as this enables staff to access the latest knowledge and research. Being part of an academically anchored operation is considered beneficial for ECEC centres, as it promotes the development of early childhood education and increases the competence of the staff through the introduction of new educational methods brought by teacher students. The motive behind establishing relationships with teacher education is to access the latest research and knowledge, indicating a strong willingness for development among leaders. To promote knowledge exchange between teacher students and ECEC centre staff, a third space is required where all parties are willing to create and maintain relationships. By inviting teacher students to ECEC centre and encouraging relationships within the third space, the opportunity for everyone to grow and develop is provided, which in turn contributes to the education of professionals in early childhood education. However, this requires both time and courage from both parties to be established on equal terms.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [111]