Hjälparen behöver hjälp : En blandad metodstudie om medkänslotillfredsställelse, -trötthet och arbetsmiljöhälsa hos barnskyddsarbetare i Österbotten

Abstract

Barnskyddsarbetares höga arbetsbelastning och utmaningar i den professionella livskvaliteten är ett faktum. Risken för utmattning är stor, och specifikt för ett hjälpande yrke såsom barnskyddsarbetet, även medkänslotrötthet. Samtidigt upplevs barnskyddsarbetet vara ett meningsfullt och givande arbete, varför upplevelsen av medkänslotillfredsställelse är viktig att upprätthålla.

Syfte: Magisteravhandlingens syfte är att kartlägga och bidra till en fördjupad förståelse av barnskyddsarbetares professionella livskvalitet i form av medkänslotillfredsställelse och -trötthet. Undersökningen tar fasta på stärkande faktorer samt skydds- och riskfaktorer för den professionella livskvaliteten i anslutning till arbets-, klient- och individmiljöfaktorer. Forskningsfrågorna är följande: 1. I vilken mån upplever barnskyddsarbetare i Österbotten professionell livskvalitet och arbetsmiljöhälsa? 2. Vilka stärkande och skyddande faktorer för den professionella livskvaliteten upplever barnskyddsarbetare? 3. Vilka riskfaktorer för den professionella livskvaliteten upplever barnskyddsarbetare?

Metod: Avhandlingen bygger på en blandad metodstudie med barnskyddsarbetare i Österbotten, varav den kvantitativa delen innehåller 30 enkätsvar (87 % kvinnor; i åldern 23–61; medeltal av arbetserfarenhet 9,6 år) med mätinstrumenten ProQOL R-V och HWEI, medan den kvalitativa delen innehåller 6 intervjusvar (50 % kvinnor; i åldern 23–58; medeltal av arbetserfarenhet 9,8 år) integrerade med 12 svar från enkätens öppna fråga.

Resultat: Resultaten för samplet indikerar en medelnivå av medkänslotillfredsställelse och utmattning, låg nivå av sekundär traumatisk stress samt ohälsosam arbetsmiljöhälsa hos barnskyddsarbetare. Stärkande och skyddande faktorer samt riskfaktorer för den professionella livskvaliteten förekommer i alla teman, alltså i arbetsmiljön (det sociala arbetsklimatet, arbetsarrangemang, arbetsinnehåll, organisatoriskt stöd), klientmiljön (klientens och klientärendets egenskaper och karaktär, förhållandet mellan klient och barnskyddsarbetare) och individmiljön (egenskaper och personlighetsdrag, motivation, intrapersonell förståelse, självomsorg, distansering och gränssättande).

Diskussion: Avhandlingens resultat signalerar, till stor del överensstämmande med tidigare forskning, behovet för åtgärder på både samhällelig, organisatorisk, närmiljöns och individuell nivå för att främja den professionella livskvaliteten hos barnskyddsarbetare.