Osynlig utan mantel : Ungdomars svar om ensamhet i skolan

Abstract

Tidigare forskning visar att ensamhet har ökat under de senaste åren (Markelin, 2022). Emotioner och de kontextuella- och psykologiska faktorer som orsakar eller förekommer i samband med ensamhet kan samspela med varandra (McKenna-Plumley m.fl., 2023). Att känna sig ensam är endast länkat till negativa känslor medan frivillig ensamhet (på engelska: solitude, voluntary loneliness) är länkat till positiva känslor (McKenna-Plumley m.fl., 2023).

Syftet med denna avhandling är att ge en fördjupad bild av ensamhet utgående ifrån ungdomars perspektiv. Avhandlingen har både kvantitativa och kvalitativa forskningsfrågor: 1. Hur ofta känner sig ungdomar ensamma och finns det signifikanta könsskillnader och skillnader mellan olika åldersgrupper? 2. I vilka situationer upplever ungdomar ensamhet i skolan eller studielivet? 3. Vad har ungdomar för förhållningssätt till ensamhet? 4. På vilka sätt tänker ungdomar att ensamhet kan motverkas?

Forskningsfrågorna besvaras genom en enkätundersökning som genomfördes av HSS media år 2021. Den kvantitativa data (N 711, åldrarna 12–26 år) analyserades i SPSS. Frekvensanalyser och Chi i kvadrat-test utfördes för att undersöka förekomsten av ensamhet för samplet. Drygt en tredjedel (N=265) svarade även på den öppna frågan som användes i avhandlingen och den analyserades i Nvivo med hjälp av en konventionell innehållsanalys. Flickor rapporterar oftare att de känner sig ensamma än pojkar. Det finns ingen signifikant könsskillnad på frågan om man har en nära vän. Avhandlingens resultat visar att det finns signifikanta åldersskillnader i två av enkätfrågorna. Äldre elever upplever oftare ensamhet än yngre elever och känner sig oftare ensamma. Från analysen som gjordes i Nvivo framkom det att ungdomarna beskriver situationer som orsakar ensamhet i skolkontexten så som kvaliteten av vänskapsrelationer, att ungdomars förhållningssätt till ensamhet är entydiga då ensamheten inte är självvald och att ungdomarna berättar om olika sätt att motverka ensamhet. Det förekommer vissa styrkor och brister i metoden som användes. En styrka med avhandlingen är användningen av både kvalitativa och kvantitativa data eftersom det ger en inblick i två olika typer av data. De kvalitativa svaren ger en fördjupning i de kvantitativa resultaten. Det kvantitativa datamaterialet är dock bristfälligt med tanke på att datainsamlingen inte specifikt fokuserade på att mäta ensamhet.