Garantier för rättsskydd vid automatiserat beslutsfattande i ljuset av grundlagsutskottets tolkningspraxis
Saaristo, Klaus (2024)
Saaristo, Klaus
2024
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202403059906
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202403059906
Tiivistelmä
Från och med den 1 maj 2023 har automatiserat beslutsfattande varit möjligt inom den offentliga förvaltningen. Föreliggande avhandling undersöker med stöd avgrundlagsutskottets tolkningspraxis vilka juridiska faktorer som definierar utövandet av offentlig makt i relation till behandlingsregler som styr automatisk databehandling i automatiska beslutsförfaranden och hur lagbundenhet, god förvaltning och offentlighet säkerställs genom dessa regler.
Automatiserat beslutsfattande har förändrat sättet på vilket offentlig makt utövas. Traditionellt har detta inneburit att ta förvaltningsbeslut, men nu ligger fokus snarare på att förbereda och fastställa behandlingsregler. Denna förskjutning markerar en viktig utveckling i administrationen av offentlig makt i takt med teknikens framsteg.
Behandlingsreglerna utgör fundamentet för utövningen av offentlig makt, vilket styrs av principen om lagbundenhet. Dokumentationen som beskriver behandlingsreglerna och som fungerar som grund för den tekniska kodningen är en tolkning av bestämmelser som uppnås i samråd mellan den fysiska personen som upprättar behandlingsreglerna, myndigheten som ansvarar för att säkerställa deras laglighet och myndigheten som godkänner dem. Utvecklingen av algoritmer och källkoder, som behandlingsreglerna utgör grund för, bör följa de riktlinjer som anges i grundlagen. Detta innebär att alla aspekter av god förvaltning bör integreras fullständigt i dessa system.
Under riksdagsbehandlingen har dokumentationskraven som riktas gentemot myndigheter genomgått betydande förändringar. Tidigare innefattade kraven att offentliggöra programkoden eller algoritmen, vilket särskilt betonades av grundlagsutskottet. Senare i regeringspropositionen skiftade fokus istället till dokumentation av varje fas i verksamhetsprocessen. Slutligen, under riksdagsbehandlingen har kravet på omfattningen av dokumentationen minskat, och kravet att kunna påvisa laglighet kvarstår. Ytterligare, myndighetens beslut att införa automatiska beslutsförfaranden innehåller inte dokumentation av behandlingsreglerna. Dessa omständigheter kan utgöra ett problem när det gäller preventivt rättsskydd och enskildas rätt att förstå logiken bakom regelbaserade algoritmiska beslutssystem.
Automatiserat beslutsfattande har förändrat sättet på vilket offentlig makt utövas. Traditionellt har detta inneburit att ta förvaltningsbeslut, men nu ligger fokus snarare på att förbereda och fastställa behandlingsregler. Denna förskjutning markerar en viktig utveckling i administrationen av offentlig makt i takt med teknikens framsteg.
Behandlingsreglerna utgör fundamentet för utövningen av offentlig makt, vilket styrs av principen om lagbundenhet. Dokumentationen som beskriver behandlingsreglerna och som fungerar som grund för den tekniska kodningen är en tolkning av bestämmelser som uppnås i samråd mellan den fysiska personen som upprättar behandlingsreglerna, myndigheten som ansvarar för att säkerställa deras laglighet och myndigheten som godkänner dem. Utvecklingen av algoritmer och källkoder, som behandlingsreglerna utgör grund för, bör följa de riktlinjer som anges i grundlagen. Detta innebär att alla aspekter av god förvaltning bör integreras fullständigt i dessa system.
Under riksdagsbehandlingen har dokumentationskraven som riktas gentemot myndigheter genomgått betydande förändringar. Tidigare innefattade kraven att offentliggöra programkoden eller algoritmen, vilket särskilt betonades av grundlagsutskottet. Senare i regeringspropositionen skiftade fokus istället till dokumentation av varje fas i verksamhetsprocessen. Slutligen, under riksdagsbehandlingen har kravet på omfattningen av dokumentationen minskat, och kravet att kunna påvisa laglighet kvarstår. Ytterligare, myndighetens beslut att införa automatiska beslutsförfaranden innehåller inte dokumentation av behandlingsreglerna. Dessa omständigheter kan utgöra ett problem när det gäller preventivt rättsskydd och enskildas rätt att förstå logiken bakom regelbaserade algoritmiska beslutssystem.
Kokoelmat
- 513 Oikeustiede [128]