Verbal Episodic Memory Deficits in Adults With ADHD : The Role of Strategy Utilization

Abstract

Amongst individuals with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) an impairment in verbal episodic memory (VEM) has consistently been found. This impairment has been located at the encoding stage, but its underlying cognitive mechanisms are poorly understood. The aim of this thesis was therefore to study whether spontaneous strategy use, a compensatory mechanism strongly related to executive functions that are known to be impaired in ADHD, could explain the observed VEM deficiency in adults with ADHD. To test this, 274 English-speaking participants were recruited from a crowdsourcing website resulting in a final sample of 65 adults with ADHD and 209 neurotypical controls. As part of an online test battery, the participants completed a word list learning task and were given an open-ended strategy questionnaire to measure strategy use during each trial. The adults with ADHD recalled less words than the controls on the word list learning task. This performance difference increased over the three trials, indicating that the adults with ADHD benefited less from repeated learning trials. Spontaneous use of manipulation strategies was associated with superior word recall and was equally effective in both groups. However, the adults with ADHD employed strategies less often than the neurotypical controls, and this difference in strategy employment explained a small part of the variance between the two groups´ word-list learning performance. Further studies should seek for other cognitive factors that contribute to this pervasive deficit in encoding of verbal materials.

Nedsatt Verbal Episodisk Minne (VEM) hos vuxna med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har observerats i flera studier. Nedsättningen anses uppkomma vid inkodningsfasen av minneslagring, men de kognitiva mekanismerna som förklarar nedsättningen är inte välundersökta. Målet med denna studie var att undersöka ifall användningen av spontana minnesstrategier, vilka är associerade med exekutiva funktioner som är nedsatta i ADHD, kunde delvis förklara varför vuxna med ADHD presterar sämre på uppgifter som mäter VEM. För att undersöka detta, rekryterades sammanlagt 274 vuxna, engelskspråkiga deltagare från en crowdsourcing nätsida varav 65 hörde till ADHD gruppen och 209 till kontrollgruppen. Som en del av ett bredare testbatteri fick deltagarna lära sig en ordlista och fritt rapportera de strategier de använde sig av i för att komma ihåg orden från ordlistan efter varje försök. De vuxna med ADHD kom ihåg färre ord än kontrollgruppen och denna prestationsskillnad blev större med varje försök, vilket tyder på att vuxna med ADHD drog mindre nytta av de upprepade försöken. Användningen av spontana manipulationsstrategier var associerat med bättre prestation på ordlista uppgiften för båda grupperna. Dock använde vuxna med ADHD färre strategier än kontrollgruppen, och detta förklarade en liten del av prestationsskillnaden på ordlista uppgiften mellan grupperna. Fortsatta studier bör undersöka vilka andra kognitiva faktorer underligger den ihållbara nedsättningen hos vuxna med ADHD i inkodningen av verbalt material