De indirekta kyrkoherdevalen i Åbo ärkestift och Tammerfors stift 2018–2022

Abstract

Syftet med denna avhandling är att studera de indirekta kyrkoherdevalen i Åbo och Tammerfors stift 2018–2022 och utreda hur församlingsorganen har motiverat sin begäran om indirekt valsätt samt studera vilka särskilda behov de har framfört i sitt utlåtande om befattningens särskilda behov till domkapitlet. Dessa stift har valts på grund av det höga antalet indirekta kyrkoherdeval inom den granskade tidsperioden. Det indirekta valsättet i kyrkoherdeval stadgades år 2014. Mellan åren 2018–2022 anordnades det sammanlagt 138 kyrkoherdeval i Finland, varav 87 var indirekta val, 22 direkta val och i 29 fall valdes kyrkoherden på något annat sätt. Under den granskade tidsperioden har de flesta kyrkoherdevalen i Finland förrättats som indirekt val. Det indirekta valsättet möjliggör noggrannare och mer tillförlitlig utvärdering av sökandens skicklighet, förmåga och lämplighet. Eftersom församlingens egen syn på tjänstens särskilda behov är i fokus i hela valprocessen, svarar det indirekta valsättet bättre på den verksamhetsmiljön och de utmaningarna som församlingarna idag står inför. I analysen av befattningens särskilda behov har det uppskattats främst ledarkunskaper, samarbetsförmåga, utvecklingsförmåga och ekonomiska, administrativa och kommunikativa kunskaper samt andligt ledarskap. I denna avhandling undersöker jag också könsfördelningen bland de sökandena och de tjänsteförordnade kyrkoherdarna i Åbo ärkestift och Tammerfors stift och reflekterar forskningsresultaten med litteratur och studier gällande ledarskap i kyrkan i Finland.