Klasslärarstuderandes inledande matematikkunskaper : Kartläggning och analys av klasslärarstuderandes prestationer i grundläggande matematik under tidsperioden 1994–2023

Abstract

I denna avhandling undersöktes klasslärarstuderandes inledande matematikkunskaper. Data bestod av klasslärarstuderandes erhållna totalpoäng i ett inledande och grundläggande matematiktest som genomförts i den inledande matematikkursen i utbildningsprogrammet sedan år 1994. För att besvara forskningsfrågorna hur har klasslärarstuderande presterat i det inledande matematiktestet under de senaste 30 åren? och förekommer det skillnader mellan grupperna i förhållande till erhållna totalpoäng i matematiktestet? kartlades och analyserades 1760 totalpoäng delade i 21 grupper mellan åren 1994 och 2023. Totalpoängen delades även in i prestationsnivåer som var 0–4 p 5–9 p, 10–14 p, 15–19 p, 20–24 p och 25–30 p. Jämförelser mellan procentsatserna för varje prestationsnivå för varje grupp visade att andelen godkända (20/30 poäng) studerande har sjunkit. Storleken på den lägre godkända nivån, nivå 20–24 p, har generellt minskat med tiden och det förekommer drastiska skillnader i antalet studerande som når högsta prestationsnivå, 25–30 p. En större ökning i lågpresterande kan observeras både i nivå 15–19 p, men särskilt alarmerande också i den ännu lägre nivån 10–14 p. Gruppernas totalpoängsmedelvärden jämfördes även med Welch’s variansanalys (F(20, 537) = 11,8, p <.001) och Games Howell post hoc-test. Totalt identifierades 63 signifikanta skillnader i post hoc-testen av vilka samtliga var av medelstor eller stor effektstyrka i Cohen’s d. Det är dock viktigt att notera att alla de deskriptiva skillnader som prestationsnivåanalysen visade på inte nödvändigtvis kunde bekräftas med statistisk signifikans. Resultaten visar på att klasslärarstuderande generellt presterar svagt i testet med en stor andel klasslärarstuderande som inte når en godkänd nivå. De allt lägre resultaten visar på allt svagare kunskaper i grundläggande matematik.