Flexibel förskole- och nybörjarundervisning : Ur lärar- och ledarperspektiv
Lindberg, Hanna (2023)
Lindberg, Hanna
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023060852821
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023060852821
Tiivistelmä
Övergången från förskolan till nybörjarundervisningen kan vara utmanande för ett barn och för att underlätta övergången för förskoleeleverna har man på olika sätt försökt föra verksamheterna närmare varandra. Syftet med studien är att få en inblick i hur man ordnar flexibel förskole- och nybörjarundervisning i två tvåspråkiga kommuner som fått statsbidrag för att utveckla verksamheten. Lärarnas, dvs. förskolelärarnas och klasslärarnas tankar om samarbetet mellan förskole- och nybörjarundervisningen lyfts fram och ledarna, dvs. rektorerna och föreståndarna reflekterar kring hur den flexibla förskole- och nybörjarundervisningen ordnas. Två forskningsfrågor har bearbetats utgående från studiens syfte. Forskningsfrågorna är:
1. Hur förverkligas flexibel förskole- och nybörjarundervisning sett ur ett ledarperspektiv?
2. Hur beskriver lärarna flexibel förskole- och nybörjarundervisning?
Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats för att skildra respondenternas erfarenheter och för att belysa fenomenet. Som datainsamlingsmetod har intervju använts. Åtta respondenter har intervjuats i två kommuner i Svenskfinland. Förskolelärare, klasslärare, föreståndare och rektorer har intervjuats för studien.
Resultaten i studien visade att i stället för begreppet flexibel förskole- och nybörjarundervisning talade man om samarbete mellan förskole- och nybörjarundervisningen. I de två enheter som deltog i studien varierade praxisen hur man förverkligade samarbetet. Alla respondenter var eniga om att samarbetet handlade om att göra övergången från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen så smidig som möjlig. I studien framkom också att man funderat mycket på vart förskoleundervisningen borde höra administrativt för att kunna utveckla samarbetet mellan stadierna ytterligare och möjligen införa en årskurslös förskole- och nybörjarundervisning.
För en smidig övergång från förskolan till nybörjarundervisningen behöver personalen tillsammans arbeta konsekvent och målmedvetet utgående från läroplanerna med helhetskapande undervisning och lek som metod.
1. Hur förverkligas flexibel förskole- och nybörjarundervisning sett ur ett ledarperspektiv?
2. Hur beskriver lärarna flexibel förskole- och nybörjarundervisning?
Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats för att skildra respondenternas erfarenheter och för att belysa fenomenet. Som datainsamlingsmetod har intervju använts. Åtta respondenter har intervjuats i två kommuner i Svenskfinland. Förskolelärare, klasslärare, föreståndare och rektorer har intervjuats för studien.
Resultaten i studien visade att i stället för begreppet flexibel förskole- och nybörjarundervisning talade man om samarbete mellan förskole- och nybörjarundervisningen. I de två enheter som deltog i studien varierade praxisen hur man förverkligade samarbetet. Alla respondenter var eniga om att samarbetet handlade om att göra övergången från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen så smidig som möjlig. I studien framkom också att man funderat mycket på vart förskoleundervisningen borde höra administrativt för att kunna utveckla samarbetet mellan stadierna ytterligare och möjligen införa en årskurslös förskole- och nybörjarundervisning.
För en smidig övergång från förskolan till nybörjarundervisningen behöver personalen tillsammans arbeta konsekvent och målmedvetet utgående från läroplanerna med helhetskapande undervisning och lek som metod.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [594]