Särbegåvade barn och skola - i föräldraperspektiv
Nordlund, Jenna (2023)
Nordlund, Jenna
2023
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023062761066
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023062761066
Tiivistelmä
Det övergripande syftet med denna avhandling är att lyfta fram begreppet särbegåvning inom ramen för grundläggande utbildning, ur ett föräldraperspektiv. Utgående från syftet
har tre forskningsfrågor utformats:
1. Hur definieras särskild begåvning i tidigare forskning och litteratur?
2. Hur identifieras särskild begåvning i skolpraktiken?
3. Hur upplever föräldrar till särbegåvade barn barnets situation i olika sammanhang,
särskilt i skolan?
De två första forskningsfrågorna har besvarats teoretiskt med hjälp av tidigare litteratur och forskning och utgör grund för den tredje och huvudsakliga forskningsfrågan som besvarats
empiriskt. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag utfört åtta semistrukturerade intervjuer med totalt 12 föräldrar vars barn är särbegåvade. För att bearbeta materialet använde jag mig av tematisk analys. I analysen identifierades fem teman varav ett redogörs för genom narrativa konstruktioner. Resterande teman redogörs för med stöd av underteman. De teman och underteman som identifierats har upptäckts med hjälp av både teori och empiri.
Resultaten visar att särbegåvning synliggörs genom en kombination av flera olika kännetecken. Särbegåvade barn har utmärkande språkliga förmågor i tidig ålder, de behärskar ordlekar, är smarta, vetgiriga, snabblärda, lättlärda, har ett gott minne, är kreativa, har livlig fantasi, är duktiga på att resonera och analysera, förstår kausalitet, ser logik och struktur, är känsliga, empatiska och självmedvetna. Därtill kan de vara intensiva, självkritiska, underprestera eller känna sig annorlunda. Otillräcklig undervisning kan också orsaka understimulans, uttråkning, motivationsbrist, utmanande beteende och psykisk ohälsa. Även sociala svårigheter kan visa sig på grund av att jämnåriga inte ligger på samma nivå intellektuellt.
Resultaten visar också att det finns för lite kunskap om särbegåvning såväl hos föräldrar som lärare. Kunskap är det som bidrar till att särbegåvade elever upptäcks, men också det som bidrar till att särbegåvade elever tillgodoses med rätt stödåtgärder. Lärares attityder är också avgörande för att upptäcka, bemöta och tillgodose behoven hos särbegåvade. För att främja särbegåvade elevers inlärning och utveckling behövs en differentierad och berikande undervisning som utmanar och stimulerar, men arbetet med särbegåvade elever kan vara både utmanande och tidskrävande, och kräver mycket resurser. Därtill finns det brister i skolsystemet gällande särbegåvning, och ett behov av att framställa ett pedagogiskt underlag för särbegåvade elever betonas.
har tre forskningsfrågor utformats:
1. Hur definieras särskild begåvning i tidigare forskning och litteratur?
2. Hur identifieras särskild begåvning i skolpraktiken?
3. Hur upplever föräldrar till särbegåvade barn barnets situation i olika sammanhang,
särskilt i skolan?
De två första forskningsfrågorna har besvarats teoretiskt med hjälp av tidigare litteratur och forskning och utgör grund för den tredje och huvudsakliga forskningsfrågan som besvarats
empiriskt. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag utfört åtta semistrukturerade intervjuer med totalt 12 föräldrar vars barn är särbegåvade. För att bearbeta materialet använde jag mig av tematisk analys. I analysen identifierades fem teman varav ett redogörs för genom narrativa konstruktioner. Resterande teman redogörs för med stöd av underteman. De teman och underteman som identifierats har upptäckts med hjälp av både teori och empiri.
Resultaten visar att särbegåvning synliggörs genom en kombination av flera olika kännetecken. Särbegåvade barn har utmärkande språkliga förmågor i tidig ålder, de behärskar ordlekar, är smarta, vetgiriga, snabblärda, lättlärda, har ett gott minne, är kreativa, har livlig fantasi, är duktiga på att resonera och analysera, förstår kausalitet, ser logik och struktur, är känsliga, empatiska och självmedvetna. Därtill kan de vara intensiva, självkritiska, underprestera eller känna sig annorlunda. Otillräcklig undervisning kan också orsaka understimulans, uttråkning, motivationsbrist, utmanande beteende och psykisk ohälsa. Även sociala svårigheter kan visa sig på grund av att jämnåriga inte ligger på samma nivå intellektuellt.
Resultaten visar också att det finns för lite kunskap om särbegåvning såväl hos föräldrar som lärare. Kunskap är det som bidrar till att särbegåvade elever upptäcks, men också det som bidrar till att särbegåvade elever tillgodoses med rätt stödåtgärder. Lärares attityder är också avgörande för att upptäcka, bemöta och tillgodose behoven hos särbegåvade. För att främja särbegåvade elevers inlärning och utveckling behövs en differentierad och berikande undervisning som utmanar och stimulerar, men arbetet med särbegåvade elever kan vara både utmanande och tidskrävande, och kräver mycket resurser. Därtill finns det brister i skolsystemet gällande särbegåvning, och ett behov av att framställa ett pedagogiskt underlag för särbegåvade elever betonas.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [593]