Ämneslärares och skolkuratorers uppfattningar om styrkor och förbättringsförslag i motverkande av skolmobbning och främjande av skoltrivsel : En kvalitativ studie
Helmes, Inge (2023)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023050942561
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023050942561
Tiivistelmä
Syfte: Magisteravhandlingens syfte är att undersöka ämneslärares och skolkuratorers uppfattningar om styrkor och förbättringsförslag gällande motverkande av skolmobbning och främjande av skoltrivsel i deras skolor.
Forskningsfrågorna är följande:
1. Vad ser ämneslärare och skolkuratorer för styrkor i motverkande av skolmobbning och främjande av skoltrivsel?
2. Vilka förbättringsförslag anser ämneslärare och skolkuratorer att det finns i motverkande av skolmobbning och främjande av skoltrivsel?
Metod: Den valda metoden är konventionell innehållsanalys som användes för att analysera intervjuer som insamlats och transkriberats av medverkande i projekt Kompis. Som verktyg för analysen användes programmet NVivo.
Resultat: Båda yrkesgrupperna ansåg att ledningen har en stor betydelse i motverkande av mobbning och främjande av skoltrivsel. Därtill framhöll ämneslärare att skolornas öppenhet och mångfald är en fördel medan skolkuratorer framhöll vikten av elevernas delaktighet i skolan. Gällande förbättringsförslag i skolan ansåg båda yrkesgrupperna att skolmiljön och atmosfären borde förbättras och att det skulle behövas mera personal till elevvården och skolan överlag. Därtill framhölls betydelsen av föreläsningar och fortbildningar för personal och elever. Ämneslärarna menade att öppnare och förebyggande undervisning ska integreras i undervisningen medan skolkuratorerna lyfte fram att samarbete med och engagemang från föräldrar borde förbättras.
Diskussion: Tillsammans med statistik över effektiviteten av olika evidensbaserade åtgärder i skolmiljön kan dessa resultat användas vid implementering av officiella antimobbningsprogram samt i förbättrande av skoltrivseln i skolor. Områden för fortsatt forskning och implementering av resultaten är bland annat skolklimatets betydelse, bristen på personal inom elevvården samt forskningsbaserade fortbildningar och föreläsningar för alla i skolan.
Forskningsfrågorna är följande:
1. Vad ser ämneslärare och skolkuratorer för styrkor i motverkande av skolmobbning och främjande av skoltrivsel?
2. Vilka förbättringsförslag anser ämneslärare och skolkuratorer att det finns i motverkande av skolmobbning och främjande av skoltrivsel?
Metod: Den valda metoden är konventionell innehållsanalys som användes för att analysera intervjuer som insamlats och transkriberats av medverkande i projekt Kompis. Som verktyg för analysen användes programmet NVivo.
Resultat: Båda yrkesgrupperna ansåg att ledningen har en stor betydelse i motverkande av mobbning och främjande av skoltrivsel. Därtill framhöll ämneslärare att skolornas öppenhet och mångfald är en fördel medan skolkuratorer framhöll vikten av elevernas delaktighet i skolan. Gällande förbättringsförslag i skolan ansåg båda yrkesgrupperna att skolmiljön och atmosfären borde förbättras och att det skulle behövas mera personal till elevvården och skolan överlag. Därtill framhölls betydelsen av föreläsningar och fortbildningar för personal och elever. Ämneslärarna menade att öppnare och förebyggande undervisning ska integreras i undervisningen medan skolkuratorerna lyfte fram att samarbete med och engagemang från föräldrar borde förbättras.
Diskussion: Tillsammans med statistik över effektiviteten av olika evidensbaserade åtgärder i skolmiljön kan dessa resultat användas vid implementering av officiella antimobbningsprogram samt i förbättrande av skoltrivseln i skolor. Områden för fortsatt forskning och implementering av resultaten är bland annat skolklimatets betydelse, bristen på personal inom elevvården samt forskningsbaserade fortbildningar och föreläsningar för alla i skolan.
Kokoelmat
- 515 Psykologia [262]