Joint Mission or Mission Impossible? : Exploring Conditions for Itinerant Early Childhood Special Education Teachers’ Work
Staffans, Eva (2023-06-16)
Staffans, Eva
Åbo Akademi - Åbo Akademi University
16.06.2023
Kappa & artikkelit II-IV: Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Artikkeli I: CC-BY-NC.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4296-0
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4296-0
Tiivistelmä
This thesis aims to examine what conditions enable or constrain itinerant early childhood special education teachers (ECSETs) work with providing support for children with special educational needs in Finnish early childhood education and care (ECEC) in settings where Swedish is the medium of instruction in Finland. An itinerant ECSET provides support to several different ECEC settings in a municipality. This means that itinerant ECSETs, compared to ECSETs working in a group, face different challenges due to their working conditions. These working conditions were explored in this thesis by focusing on what frames and constitutes the work and role for itinerant ECSETs, what kind of support is offered to children in ECEC and what views and strategies ECSETs use during consultation.
The phenomenon studied is complex and difficult to untangle. To grasp all aspects intertwined, the frame factor theory, in combination with the theory of professions, is used. The frame factor theory constitutes the basis for studying conditions at different levels that might affect the work of ECSETs. Furthermore, the frame factor theory needs to be completed with the system of professions for being able to study the profession itself since frame factor theory does not provide the possibility to do so. Itinerant ECSETs are in focus in three of the included articles, and in one article, personnel working in ECEC are in focus. Data were collected through questionnaires and interviews. The study is a mixed-methods study with an explanatory sequential design, meaning that quantitative data collection is followed by a phase of qualitative data collection. The data are comprehensive, and several methods are used to analyse the data. The methods used in Study 1 and Study 2 comprise predominantly descriptive statistics, with an additional qualitatively oriented content analysis in Study 2. Studies 3 and 4 are characterised by a qualitative approach, where Study 3 comprises thematic analysis and Study 4 uses crosscase analysis.
The results compiled from the present study show that conditions for ECSETs are challenging in various ways and on different levels. On a legal level, the foundation for ECEC and children’s right to support is emphasised; there is a unified support system for children in need of special educational support participating in ECEC. The foundation might be there on a legal level, but the present study indicates that there are many challenges for ECSETs on an organisational level; the premises for doing their work do not always align with the vision on the legal level. In the synthesis of the results, inhibitors and facilitators for the provision of support are discussed in relation to ECSET jurisdiction, namely how ECSETs claim legitimacy for, or control of, their work.
The results show that there are inhibitors in the work environment that complicate ECSETs’ work and weaken their jurisdiction. Inhibitors in the present study are ECSETs’ diminished work role, insufficient resources and nonengaged personnel. In contrast to these inhibitors, there are also facilitators that support ECSETs in implementing support in ECEC. The facilitators for support provision are collaboration, supportive leaders and environment, and autonomy and flexibility. When these circumstances coincide, support provision for children with special educational needs becomes a joint mission. Denna avhandling syftar till att undersöka vilka villkor som möjliggör eller begränsar ambulerande speciallärares möjligheter att erbjuda stöd till barn i behov av stöd som deltar i småbarnspedagogik eller i förskoleundervisning i finlandssvensk kontext. Ambulerande speciallärare inom småbarnspedagogik ansvarar för att barn inom småbarnspedagogik eller i förskoleundervisning i en kommun får det stöd som de har rätt till. Ambulerande speciallärare ställs på grund av deras arbetsförhållande inför andra utmaningar än de speciallärare som arbetar i en grupp. Möjliggörande och begränsande faktorer relaterade till ambulerande speciallärares arbetsförutsättningar samt hur dessa påverkar deras befogenhet att genomföra sitt arbete undersöks via följande forskningsfrågor: Vad ramar in och utgör arbetet och rollen för ambulerande speciallärare inom småbarnspedagogik? Vilken typ av stöd erbjuds barn med språkliga utmaningar och vilka strategier använder ambulerande speciallärare sig av under konsultation?
Fenomenet som studeras är komplext och består av flera aspekter som är sammanflätade eller beroende av varandra. För att försöka få grepp om både yttre och inre aspekter som påverkar arbetet används ramfaktorteorin. Som komplement till ramfaktorteorin används professionsteorin för att studera speciallärarnas grad av befogenhet att genomföra arbetet. Ambulerande speciallärare är i fokus i tre av de inkluderade artiklarna, medan det är personalen som arbetar inom småbarnspedagogik eller i förskoleundervisning som står i fokus i den fjärde artikeln. Data till de fyra studierna har samlats in genom frågeformulär och intervjuer. Denna studie är en mixed-methods studie där de första kvantitativa datainsamlingarna efterföljts av en fas av kvalitativ datainsamling. Data är till sin karaktär omfattande och flera metoder används för att analysera data. Metoderna som används i Studie 1 och Studie 2 omfattar övervägande deskriptiv statistik, men delar av data för Studie 2 analyseras med en kvalitativt orienterad innehållsanalys. Studie 3 och Studie 4 kännetecknas av ett kvalitativt angreppssätt, där Studie 3 är en tematisk analys medan Studie 4 är en jämförande fallstudie.
Resultaten från denna studie visar att förutsättningarna för speciallärare är utmanande på olika sätt och på olika nivåer. På en juridisk nivå betonas grunden för småbarnspedagogik och barns rätt till stöd. Det finns numera ett enhetligt stödsystem för barn i behov av specialpedagogiskt stöd. Trots att grunden för arbetet finns på en juridisk nivå, visar den föreliggande studien att det finns många utmaningar för speciallärare på en organisatorisk nivå. Premisserna för att speciallärarna ska kunna utföra sitt arbete överensstämmer inte alltid med visionen på det juridiska planet.
I syntesen av resultaten diskuteras begränsande och möjliggörande aspekter i speciallärarens arbete. Denna diskussion kopplas till speciallärarnas jurisdiktion, det vill säga vilken befogenhet och kontroll de har över sitt arbetsområde. Resultatet visar att det finns begränsande faktorer i arbetsmiljön som komplicerar speciallärares arbete och försvagar deras jurisdiktion. Barriärer som framkommer i denna studie är speciallärares förminskade arbetsroll, otillräckliga resurser och icke-engagerad personal. I motsats till hinder finns det också möjliggörare som stödjer speciallärare att implementera stöd inom småbarnspedagogiken. Möjliggörare för tillhandahållande av stöd är samarbete, stödjande ledare och omgivning samt autonomi och flexibilitet. När dessa omständigheter sammanfaller blir stöd till barn med särskilda utbildningsbehov ett gemensamt uppdrag.
The phenomenon studied is complex and difficult to untangle. To grasp all aspects intertwined, the frame factor theory, in combination with the theory of professions, is used. The frame factor theory constitutes the basis for studying conditions at different levels that might affect the work of ECSETs. Furthermore, the frame factor theory needs to be completed with the system of professions for being able to study the profession itself since frame factor theory does not provide the possibility to do so. Itinerant ECSETs are in focus in three of the included articles, and in one article, personnel working in ECEC are in focus. Data were collected through questionnaires and interviews. The study is a mixed-methods study with an explanatory sequential design, meaning that quantitative data collection is followed by a phase of qualitative data collection. The data are comprehensive, and several methods are used to analyse the data. The methods used in Study 1 and Study 2 comprise predominantly descriptive statistics, with an additional qualitatively oriented content analysis in Study 2. Studies 3 and 4 are characterised by a qualitative approach, where Study 3 comprises thematic analysis and Study 4 uses crosscase analysis.
The results compiled from the present study show that conditions for ECSETs are challenging in various ways and on different levels. On a legal level, the foundation for ECEC and children’s right to support is emphasised; there is a unified support system for children in need of special educational support participating in ECEC. The foundation might be there on a legal level, but the present study indicates that there are many challenges for ECSETs on an organisational level; the premises for doing their work do not always align with the vision on the legal level. In the synthesis of the results, inhibitors and facilitators for the provision of support are discussed in relation to ECSET jurisdiction, namely how ECSETs claim legitimacy for, or control of, their work.
The results show that there are inhibitors in the work environment that complicate ECSETs’ work and weaken their jurisdiction. Inhibitors in the present study are ECSETs’ diminished work role, insufficient resources and nonengaged personnel. In contrast to these inhibitors, there are also facilitators that support ECSETs in implementing support in ECEC. The facilitators for support provision are collaboration, supportive leaders and environment, and autonomy and flexibility. When these circumstances coincide, support provision for children with special educational needs becomes a joint mission.
Fenomenet som studeras är komplext och består av flera aspekter som är sammanflätade eller beroende av varandra. För att försöka få grepp om både yttre och inre aspekter som påverkar arbetet används ramfaktorteorin. Som komplement till ramfaktorteorin används professionsteorin för att studera speciallärarnas grad av befogenhet att genomföra arbetet. Ambulerande speciallärare är i fokus i tre av de inkluderade artiklarna, medan det är personalen som arbetar inom småbarnspedagogik eller i förskoleundervisning som står i fokus i den fjärde artikeln. Data till de fyra studierna har samlats in genom frågeformulär och intervjuer. Denna studie är en mixed-methods studie där de första kvantitativa datainsamlingarna efterföljts av en fas av kvalitativ datainsamling. Data är till sin karaktär omfattande och flera metoder används för att analysera data. Metoderna som används i Studie 1 och Studie 2 omfattar övervägande deskriptiv statistik, men delar av data för Studie 2 analyseras med en kvalitativt orienterad innehållsanalys. Studie 3 och Studie 4 kännetecknas av ett kvalitativt angreppssätt, där Studie 3 är en tematisk analys medan Studie 4 är en jämförande fallstudie.
Resultaten från denna studie visar att förutsättningarna för speciallärare är utmanande på olika sätt och på olika nivåer. På en juridisk nivå betonas grunden för småbarnspedagogik och barns rätt till stöd. Det finns numera ett enhetligt stödsystem för barn i behov av specialpedagogiskt stöd. Trots att grunden för arbetet finns på en juridisk nivå, visar den föreliggande studien att det finns många utmaningar för speciallärare på en organisatorisk nivå. Premisserna för att speciallärarna ska kunna utföra sitt arbete överensstämmer inte alltid med visionen på det juridiska planet.
I syntesen av resultaten diskuteras begränsande och möjliggörande aspekter i speciallärarens arbete. Denna diskussion kopplas till speciallärarnas jurisdiktion, det vill säga vilken befogenhet och kontroll de har över sitt arbetsområde. Resultatet visar att det finns begränsande faktorer i arbetsmiljön som komplicerar speciallärares arbete och försvagar deras jurisdiktion. Barriärer som framkommer i denna studie är speciallärares förminskade arbetsroll, otillräckliga resurser och icke-engagerad personal. I motsats till hinder finns det också möjliggörare som stödjer speciallärare att implementera stöd inom småbarnspedagogiken. Möjliggörare för tillhandahållande av stöd är samarbete, stödjande ledare och omgivning samt autonomi och flexibilitet. När dessa omständigheter sammanfaller blir stöd till barn med särskilda utbildningsbehov ett gemensamt uppdrag.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [107]