Misinformation in Encounters : A Qualitative Study of Misinformation as a Social Phenomenon
Ruokolainen, Hilda (2023-06-16)
Ruokolainen, Hilda
Åbo Akademi - Åbo Akademi University
16.06.2023
Kappa & artikkeli II: Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Artikkelit I, III ja IV: CC-BY.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4278-6
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4278-6
Tiivistelmä
Current research tends to see misinformation as a negative type of information in online environments, and fact-checking and improved information literacy are seen as solutions to the problem of misinformation. Considering misinformation only from this viewpoint is problematic because it does not consider misinformation as a type of information in our everyday information environment. The aim of this thesis is to broaden the understanding of misinformation as a nuanced concept and as a social and situated phenomenon affected by different factors. Encounters are used as means of clarifying misinformation. New knowledge of misinformation is needed to better address it and problems with it in different contexts and situations.
This thesis adopts the definition of misinformation as inaccurate, incomplete, vague, or ambiguous information that is affected by social, cultural, historical, contextual, and situational factors. It studies the misinformation people encounter in their everyday lives, what factors affect it (specifically, what role encounters play in this process), how misinformation can be studied, and how to manage misinformation more efficiently. These questions were studied in the context of support with information (i.e. holistic ways to help people access, use, and understand information) and, more specifically, in two contexts where such support is given: asylum seekers supported by volunteers and youth supported by youth services. In these contexts, misinformation may be extremely challenging, but simply providing accurate information without considering factors surrounding misinformation is inadequate, and suitable ways of providing and discussing information should be developed.
Misinformation was studied indirectly through interviews with people who provided support with information (i.e. volunteers and youth service workers). The analysis of the interview discussions contributed to the qualitative methodological approaches to studying misinformation. Both direct questions and indirect discussions on misinformation were found to be important for eliciting rich data. The empirical findings revealed different types of misinformation connected with authorities and official structures (outdated, incomplete, or conflicting information and perceived intimidation). Different strategies can be used when giving support with information to make misinformation less challenging, the most important of which is to encounter all people with respect and as human beings when supporting their access to and understanding of information.
The research findings highlighted the importance of encounters. The framework for caring encounter was used for analysing the social factors that influence misinformation. Caring encounters mitigate misinformation, whereas uncaring encounters or a complete lack of encounters make it challenging for people to access, understand, and use information. The research findings can be used to improve information support and services by addressing factors surrounding misinformation. Misinformation is, thus, a social construct that should be placed in the wider context of information and seen as an unavoidable part of our information environment. Misinformation ses oftast inom aktuell forskning som en negativ typ av information på internet, och faktagranskning och bättre informationskompetens ses som lösningar till misinformation. Att se på misinformation enbart ur denna synvinkel är problematiskt eftersom då förstås misinformation inte som en del av vår vardagliga informationsmiljö. Syftet med denna avhandling är att förstå misinformation som ett nyanserat begrepp och socialt fenomen som påverkas av olika faktorer. Möten används som en faktor för att klargöra misinformation. Ny kunskap om misinformation behövs för att bättre förstå och lösa de problem som uppstår i olika kontexter och situationer där misinformation förekommer.
Denna avhandling använder definitionen av misinformation som felaktig, ofullständig, oklar och mångtydig information som påverkas av sociala, kulturella, historiska, kontextuella och situationsbundna faktorer. Det undersöks hurdan misinformation människor kommer i kontakt med i sin vardag, vilka faktorer som påverkar misinformationen och mera specifikt, hurdan roll bemötande har i den processen. Vidare fokuserar avhandlingen på hur misinformation kan studeras och vad man kan göra åt den. Dessa frågor forskas i kontexten av stöd med information (holistiska sätt att hjälpa andra med tillgång, förståelse och användning av information), som består av ytterligare två sammanhang: asylsökande som stöds av volontärer och unga som stöds av ungdomsservice. Misinformation kan vara ett stort problem i dessa sammanhang, men det är inte tillräckligt att enbart ge rätt information utan den måste ges och diskuteras på ett för mottagaren lämpligt sätt, dvs. läggas in i en större kontext.
I denna avhandling studerades misinformation indirekt via människor som ger stöd med information, dvs. volontärer och ungdomsservicearbetare. Genom att analysera diskussionen i intervjuerna, bidrog denna studie till den kvalitativa forskningen om misinformation. Både direkta frågor och indirekt diskussion behövs för att samla in mångsidiga data. De empiriska resultaten visade att det finns olika typer av misinformation i samband med myndigheter och officiella strukturer: föråldrad, ofullständig och motstridig information samt upplevt hot. Det finns olika strategier som kan användas för att lindra problemen med misinformation. Viktigast är att bemöta en människa med respekt för att stöda hens tillgång till och förståelse av information.
Resultaten i denna avhandling visade hur viktiga möten är. Ramverket för vårdande möte användes för att analysera de sociala faktorer som definierar misinformation. Ett vårdande möte kan göra det lättare att hantera misinformation medan icke-vårdande möten och brist på möten överlag försämrar människors möjlighet att nå, förstå och använda information. Resultaten kan användas för att utveckla stöd med information och informationstjänster genom att särskilt betona faktorer som påverkar misinformation. Misinformation är ett socialt begrepp som borde läggas in i en större sammanhang och ses som en oundviklig och naturlig del av vår informationsmiljö.
This thesis adopts the definition of misinformation as inaccurate, incomplete, vague, or ambiguous information that is affected by social, cultural, historical, contextual, and situational factors. It studies the misinformation people encounter in their everyday lives, what factors affect it (specifically, what role encounters play in this process), how misinformation can be studied, and how to manage misinformation more efficiently. These questions were studied in the context of support with information (i.e. holistic ways to help people access, use, and understand information) and, more specifically, in two contexts where such support is given: asylum seekers supported by volunteers and youth supported by youth services. In these contexts, misinformation may be extremely challenging, but simply providing accurate information without considering factors surrounding misinformation is inadequate, and suitable ways of providing and discussing information should be developed.
Misinformation was studied indirectly through interviews with people who provided support with information (i.e. volunteers and youth service workers). The analysis of the interview discussions contributed to the qualitative methodological approaches to studying misinformation. Both direct questions and indirect discussions on misinformation were found to be important for eliciting rich data. The empirical findings revealed different types of misinformation connected with authorities and official structures (outdated, incomplete, or conflicting information and perceived intimidation). Different strategies can be used when giving support with information to make misinformation less challenging, the most important of which is to encounter all people with respect and as human beings when supporting their access to and understanding of information.
The research findings highlighted the importance of encounters. The framework for caring encounter was used for analysing the social factors that influence misinformation. Caring encounters mitigate misinformation, whereas uncaring encounters or a complete lack of encounters make it challenging for people to access, understand, and use information. The research findings can be used to improve information support and services by addressing factors surrounding misinformation. Misinformation is, thus, a social construct that should be placed in the wider context of information and seen as an unavoidable part of our information environment.
Denna avhandling använder definitionen av misinformation som felaktig, ofullständig, oklar och mångtydig information som påverkas av sociala, kulturella, historiska, kontextuella och situationsbundna faktorer. Det undersöks hurdan misinformation människor kommer i kontakt med i sin vardag, vilka faktorer som påverkar misinformationen och mera specifikt, hurdan roll bemötande har i den processen. Vidare fokuserar avhandlingen på hur misinformation kan studeras och vad man kan göra åt den. Dessa frågor forskas i kontexten av stöd med information (holistiska sätt att hjälpa andra med tillgång, förståelse och användning av information), som består av ytterligare två sammanhang: asylsökande som stöds av volontärer och unga som stöds av ungdomsservice. Misinformation kan vara ett stort problem i dessa sammanhang, men det är inte tillräckligt att enbart ge rätt information utan den måste ges och diskuteras på ett för mottagaren lämpligt sätt, dvs. läggas in i en större kontext.
I denna avhandling studerades misinformation indirekt via människor som ger stöd med information, dvs. volontärer och ungdomsservicearbetare. Genom att analysera diskussionen i intervjuerna, bidrog denna studie till den kvalitativa forskningen om misinformation. Både direkta frågor och indirekt diskussion behövs för att samla in mångsidiga data. De empiriska resultaten visade att det finns olika typer av misinformation i samband med myndigheter och officiella strukturer: föråldrad, ofullständig och motstridig information samt upplevt hot. Det finns olika strategier som kan användas för att lindra problemen med misinformation. Viktigast är att bemöta en människa med respekt för att stöda hens tillgång till och förståelse av information.
Resultaten i denna avhandling visade hur viktiga möten är. Ramverket för vårdande möte användes för att analysera de sociala faktorer som definierar misinformation. Ett vårdande möte kan göra det lättare att hantera misinformation medan icke-vårdande möten och brist på möten överlag försämrar människors möjlighet att nå, förstå och använda information. Resultaten kan användas för att utveckla stöd med information och informationstjänster genom att särskilt betona faktorer som påverkar misinformation. Misinformation är ett socialt begrepp som borde läggas in i en större sammanhang och ses som en oundviklig och naturlig del av vår informationsmiljö.