”Distansperioden blev som en fortbildningsvår” : Slöjdlärares reflektioner över utvecklingen av sina digitala ämneskunskaper under distansstudieperioden våren 2020
Kuitula, Sara (2023)
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023052548041
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023052548041
Tiivistelmä
Våren 2020 måste alla Finlands skolor anpassa sin undervisning till att undervisas helt digitalt, eftersom en allmän distansstudieperiod inleddes. Orsaken till att distansperioden inleddes den 18 mars 2020 med kort varsel var för att hindra smittspridningen av covid-19-viruset. Undervisningsarrangemangen var i början brokiga, men snabbt hittades lösningar som passade de flesta. Studiens syfte är att undersöka ur slöjdlärares synvinkel hur sina digitala ämneskunskaper har utvecklats under distansperioden. Utifrån studiens övergripande syfte har följande forskningsfrågor formulerats.
Vilka faktorer anser lärare att bidrog till utveckling av sina digitala ämneskunskaper under distansperioden?
Hur utnyttjar lärare sina erhållna digitala ämneskunskaper efter distansstudieperioden?
Den empiriska studien omfattar intervjuer med fyra lärare som undervisade i slöjd under distansperioden. I studien stöds beskrivningen av forskningsfrågorna och analysering av svaren med en hermeneutisk forskningsansats. Det empiriska materialet har insamlats med halvstrukturerade personintervjuer.
I resultatet framkommer att slöjdlärare har erhållit digitala ämneskunskaper under distansperioden. Respondenterna anger att distansperioden var en utvecklingsperiod, då de behövde utveckla sina digitala ämneskunskaper. I resultatet tydliggörs att lärarna hade tänkt att prova på ny undervisningsteknik och nya undervisningsmetoder innan distansperioden, men senast under distansperioden behövde lärare uppgradera sina digitala ämneskunskaper.
Enligt lärarna i studien genomförs slöjdundervisningen i stort sett ganska lika nu som före distansperioden, medan de erhållna digitala ämneskunskaperna har bidragit till finslipningar i ämnet. I resultatet framkommer att distribueringen av material och uppgifter sker helt digitalt, även om läraren går igenom dem i klassen tillsammans med eleverna. Alla lärare nämner att dokumentering görs helt digitalt och mångsidigare än tidigare. Andra uppgraderingar i slöjdundervisningen är aktivering av elever, teknikvideor och vikarieprogram som kan undervisas utanför klassen.
Vilka faktorer anser lärare att bidrog till utveckling av sina digitala ämneskunskaper under distansperioden?
Hur utnyttjar lärare sina erhållna digitala ämneskunskaper efter distansstudieperioden?
Den empiriska studien omfattar intervjuer med fyra lärare som undervisade i slöjd under distansperioden. I studien stöds beskrivningen av forskningsfrågorna och analysering av svaren med en hermeneutisk forskningsansats. Det empiriska materialet har insamlats med halvstrukturerade personintervjuer.
I resultatet framkommer att slöjdlärare har erhållit digitala ämneskunskaper under distansperioden. Respondenterna anger att distansperioden var en utvecklingsperiod, då de behövde utveckla sina digitala ämneskunskaper. I resultatet tydliggörs att lärarna hade tänkt att prova på ny undervisningsteknik och nya undervisningsmetoder innan distansperioden, men senast under distansperioden behövde lärare uppgradera sina digitala ämneskunskaper.
Enligt lärarna i studien genomförs slöjdundervisningen i stort sett ganska lika nu som före distansperioden, medan de erhållna digitala ämneskunskaperna har bidragit till finslipningar i ämnet. I resultatet framkommer att distribueringen av material och uppgifter sker helt digitalt, även om läraren går igenom dem i klassen tillsammans med eleverna. Alla lärare nämner att dokumentering görs helt digitalt och mångsidigare än tidigare. Andra uppgraderingar i slöjdundervisningen är aktivering av elever, teknikvideor och vikarieprogram som kan undervisas utanför klassen.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [528]