Beredskapen bland lärare inom småbarnspedagogik att bemöta och identifiera barn från våldsamma hem

Abstract

Syftet med studien är att ta reda på vilken beredskap lärare inom småbarnspedagogik har för att bemöta och identifiera barn från våldsamma hem. Vilken sorts beredskap det finns hos arbetsgemenskapen och vilken beredskap som borde finnas enligt lärare inom småbarnspedagogik. 1. 1.Hur uppfattar lärare inom småbarnspedagogik sin beredskap att identifiera och bemöta barn från våldsamma hem? 2. 2.Hur uppfattar lärare inom småbarnspedagogik arbetsgemenskapets beredskap att identifiera och bemöta barn från våldsamma hem? 3. 3.Vad anser lärare inom småbarnspedagogik behövs för att förbättra beredskapen att identifiera och bemöta barn från våldsamma hem? I studien deltog sex personer som är utbildade eller som arbetar som lärare inom småbarnspedagogik. Valet av metoder grundar sig på en hermeneutisk ansats, då syftet var att ta reda på beredskapen hos lärare inom småbarnspedagogik. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer och tematisk analys användes som analysmetod. Studiens resultat visar att trygghet inom småbarnspedagogik är ytterst viktigt när det gäller bemötandet av barn från våldsamma hem. Respondenterna är osäkra vilka sorts frågor de kan ställa till barn för att undvika ledande frågor. Personalens känslor kan även påverka bemötandet. Känslor som ilska, ledsamhet och ovisshet uppstår. Vid bemötandet av barn från våldsamma hem är det mycket svårt att lämna jobbet på jobbet. Resultatet visar att det ofta finns färdiga roller hos personalen. Alla som arbetar inom småbarnspedagogiken har anmälningsskyldighet. Barnkonventionen används som material även böcker som tar upp till diskussioner om svåra ämnen. Resultaten visar även att kunskaper finns det mycket om och även intresse att få mera kunskaper om ämnet. Det har inhämtats kunskaper från flera olika sätt, som litteratur, erfarenheter, poddar och tv-program. Kunskaper finns även kring vilka tecken barn kan visa när de blir utsatta för våld i hemmet. Det anses även att de kunskaper de besitter nu räcker inte till utan de behöver förnyas och få nya kunskaper. Samarbetet inom arbetsgemenskapen är god, men kan förbättras. Beredskapsplanen används som stöd för att lättare hantera olika oförutsägbara situationer.